Nöjesnytt Jönköping 1
musik Ola Karlsson tar en titt på vad som händer
i musikvärlden, tipsar om ny och gammal musik och uttrycker högst subjektiva åsikter om både högt och lågt. Musikalisk mumma från Maui ”Sexy toff ee” När det gäller retromodern soulmusik har britterna de senaste tjugo åren legat en bit före sina amerikanska kollegor. Vad det beror på är svårt att säga, men kanske beror det på att de inte är lika tyngda av traditionen, att de vågar ta ut svängarna mer eller helt enkelt att de inte bryr sig lika mycket. Kat Eaton är ännu en av de här begåvade låtskrivarna och sångerskorna, som med lätt hand – och en särdeles uttrycksfull röst – etablerat sig som ett namn att räkna med. En brittisk radioprofi l beskrev hennes röst som ”sexy toffee” – rik och len, men med en rå, genomträngande kraft – och jag kunde inte sagt det bättre själv. Eatons nya album What Happens Now är inte bara hennes mest genomarbetade och välproducerade album, det är dessutom hennes tveklöst bästa. Dessutom en av årets bästa skivor hittills. Om man tidigt i sin karriär får både Willie Nelson och Jackson Browne som personliga musikaliska mentorer har man ganska mycket vunnet, kan man tänka. Att få sitt genombrott via America’s Got Talent skadar väl inte heller, i ärlighetens namn. Men Lily Meola, uppväxt på ön Maui, har trots dessa fördelar gått sin egen väg och i somras släppte hon, efter några EP:s, sitt debutalbum Lucky To Be. Det är en alldeles förtjusande debut, som visar upp en mogen sångerska och låtskriverska med en stilfull blandning av smart indie-country med spaghetti western-vibbar och fi lmiska blåsarrangemang som inte står Ennio Morricone långt efter. Din stund på jorden i musikalisk form Det som började i en mans närmast gränslösa kärlek till Vilhelm Mobergs episka roman Din Stund På Jorden har nu resulterat i en storslagen musikalisk version av sagda bok. Det var när Mobergälskaren och multibegåvade ekonomiedoktorn Pär Strandberg träffade likaledes det multibegåvade musikergeniet Ola af Trampe som tankarna på en skiva inleddes. Sagt och gjort: af Trampe skrev en hel räcka låtar som Strandberg satte text till, i Mobergs anda och i enlighet med historien som berättas i Din Stund På Jorden och resultatet är en lika eklektisk som njutbar samling sånger, där sakrala pianoballader samsas med souldoftande västkustpärlor och New Orleans-jazzig pampighet. Att de här killarna dessutom håller till i Växjö är nästan obegripligt – det här kunde lika gärna varit Björn och Benny. Hippetihopp–sommar Jameson blir JMSN Om vi nu ändå är inne på skillnaden mellan de amerikanska och brittiska varianterna av modern soul vore det nästan tjänstefel att inte nämna JMSN (uttalas Jameson). Bakom namnet står den amerikanske singer-songwritern, multiinstrumentalisten och producenten Christian Berishaj, och där Kat Eaton tar avstamp i den klassisk 60-talssoulen, lutar sig JMSN mer mot neosoul, med en smakfull och organisk blandning av alternativ R&B, funk och indiepop. Från det banbrytande debutalbumet Priscilla (2019) till förra årets råa, minimalistiska groovefest …it’s only about you if you think it is, har han gått från mörker och atmosfär till dansvänlig tyngd och nakna känslor. Det är en lika imponerande som njutbar resa och JMSN förtjänar defi nitivt sin plats bredvid Kat Eaton. Så amerikan han är. Det fanns inte riktigt på mitt bingokort att sommaren 2026 skulle vara året då jag inte bara förstod, utan verkligen började uppskatta hip hop. Förtjänsten, eller felet om man så vill, får helt och hållet tillskrivas den 15-årige sonen. I takt med att hans musikoch tillika vinylintresse fullkomligt exploderat, har han matat mig med allt från hans idol Kanye West, till Kid Cudi, Travis Scott, Kendrick Lamar och Tyler the Creator – och dessutom fått mig att gilla det, på riktigt. Fan, vi ska till och med åka och kolla på A$AP Rocky nu i september. Även om jag avskyr Kanye West (eller Yé, som han numera kallar sig) har jag motvilligt insett vilket geni han faktiskt är. Precis som jag insett att Kid Cudi skrivit några av 2000-talets bästa låtar och att Kids See Ghosts (Kanyes och Kid Cudis duoplatta) är ett mästerverk och att Kendrick Lamar är bättre än Drake och att…Ja, ni fattar…
