Tillsammans i Mälardalen 1
det gick betydligt snabbare att ringa 020-numret.
SJ var före sin tid, helt enkelt. Internetbokningen slog snabbt igenom, framför allt hos privatpersoner. Många affärsresenärer föredrog däremot länge att ringa sin resebyrå eller be sekreteraren om hjälp att boka biljett — något som faktiskt fortfarande var vanligt i början av 2010-talet. Inledningsvis kunde man inte köpa biljetter i automaterna på stationerna, bara skriva ut dem. Detta eftersom vi fortfarande inte hade PIN-koder till våra betalkort. Men runt millennieskiftet blev det möjligt att även köpa biljetter i automaterna på stationerna. I samband med detta introducerade SJ också de blåa ”TiM-automaterna”, vars syfte var att kunna sälja många biljetter på kort tid till resenärer på språng. Blåa automater byttes ut mot nya gråa 2011. Sedan 2016 är automaterna gröna och erbjuder biljetter för all SJs trafik. Sverige långt framme Under hela 00-talet, innan biljetterna flyttade in i våra smarta telefoner, var biljettautomaterna och de tillhörande kortläsarna stommen i biljett distributionen för den regionala tågtrafiken i Mälardalen. Teknikutvecklingen har också gjort det enklare att köpa kombinerade biljetter för tåg, buss och tunnelbana. Resan mot en kombibiljett har dock inte varit enkel, eftersom de olika länens teknikinvesteringar inte har varit i fas och samordningen har varit bristfällig. Det har också funnits en övertro på att hela branschen skulle kunna enas om en gemensam kortstandard. Olika län investerade i olika system, och frågan var också vem som skulle ”äga” kortet, för att därmed kunna erbjuda lojalitetspoäng och synas med sitt varumärke. Inom olika län har man dessutom olika regler, en ungdom kan vara barn i grannlänet, vilket också har försvårat samverkan mellan länen. På senare år har man dock kunnat enas om en gemensam plattform med optiskt läsbara koder. Här ligger Sverige långt fram internationellt sett — flera andra länder sneglar på hur vi har kunnat koppla ihop olika resor genom en gemensam standard för digitala biljetter, utan koppling till enskilda leverantörer av biljettsystem. När vi pratar om digitalisering och kollektivt resande tänker vi oftast på hur vi köper och visar upp våra biljetter. Men allt runt omkring har också blivit mycket smidigare under TiMs 20 år. 2001 introducerade SJ sitt ”tåglägessystem”, som innebär att man kunde gå in på SJs webbplats och se var tåget befinner sig och om det är i tid. 2004 lanserade TiM sin egen webbplats med trafikinformation och nyheter, och tio år senare släpptes reseplanerarappen ”TiM-resan”, som var en av de första på marknaden med funktioner som tidtabellssökning off-line och möjlighet att spara resan i telefonens kalender. Våren 2016 lanserade SJ både en ny webbsida och en ny mobilapp. Dessutom finns appen SJ Labs, där SJ testar nya tjänster och får direkt feedback från resenärerna. Några exempel på funktioner är ”hitta på stationen”, ”digital reskompis”, ”hitta en obokad plats” och ”var ska jag stå på plattformen” (för att vara så nära den bokade sittplatsen som möjligt). Under andra halvan av 2010-talet kretsar det mesta kring mobilen, med olika appar och webbsidor som fungerar lika bra i mobilen som på datorer eller surfplattor. Att låta de digitala verktygen välja den smartaste resan utifrån transportslag, störningsinformation, miljöpåverkan, tid och pris, är numera helt naturligt. Inga gränser Och tillgång till wifi på tågen och bussarna är också på väg att bli standard. På SJs snabbtåg och dubbeldäckare, liksom många expressbussar, har man kunnat koppla upp sig mot ombordnätverket och surfa sedan mitten av 00-talet. Så vad har vi lärt oss inför framtiden av den tjugoåriga resan med TiM-samverkan? Ja, det enda vi vet är att vi ingenting vet. Och att det inte bara handlar om den tekniska utvecklingen, utan också om hur snabbt vi konsumenter kan acceptera den och hur olika parter kan hitta former för samverkan. För det är sällan tekniken som sätter begränsningarna för tillgängligheten och bekvämligheten för vårt kollektiva resande. Det är vi själva. Det här gäller hos de olika TiM-parterna E-handla: Ja Autoladda: Nej Surfa fritt: Ja, inom kort på alla bussar i hela Västmanland. Köpa månadskort helt digitalt: Nej Betala med swish: Nej E-handla: Ja Autoladda: Nej Surfa fritt: Nej Köpa månadskort helt digitalt: Ja, från våren 2017. Betala med swish: Nej E-handla: Ja Autoladda: Nej, inte ännu, men det är på gång. Surfa fritt: Nej, inte på alla bussar, endast på vissa komfortbussar. Köpa månadskort helt digitalt: Ja Betala med swish: Nej, men vi tittar på olika lösningar. E-handla: Ja, (om du gör det upp till tre dagar innan du ska resa). Autoladda: Ja Surfa fritt: Nej Köpa månadskort helt digitalt: Nej, men vi tittar på olika lösningar. Betala med swish: Nej, inte i nuläget. E-handla: Ja – i appen och via sj.se Autoladda: Nej Surfa fritt: Ja, på X2000, SJ 3000 och Dubbeldäckaren. Köpa månadskort helt digitalt: Ja. I SJs app kan du köpa och resa helt digitalt med din biljett i appen. Betala med swish: Ja 11