Cirkulera Ledare Eva Favaro, Avdelningschef Hållba
rhet och kommunikation har ordet
Cirkulera Uppdaterad hemsida Vafabmiljö har satsat
på funktion före information
Cirkulera Invigning av nya LBG-anläggningen för pr
oduktion av flytande biogas
Cirkulera Studiebesök LO:s ordförande Susanna Gide
onsson besökte Vafabmiljö
Cirkulera Brukbar Här kan du köpa återbrukade verk
tyg
Cirkulera Möt Sabine Dahlstedt Vafabmiljös nya för
bundsdirektör
Cirkulera Svenska kyrkan satsar på fossilfri energ
i
Cirkulera Stora Hällsta gård En förebild när det g
äller ekologiskt jordbruk
Cirkulera Recept Gunnels thekakor
Cirkulera Matvinster Stadsmissionens Matcentral hj
älper hungriga
Cirkulera En dag på jobbet Möt infartskontrollante
rna Julia och Åsa på Gryta
Cirkulera Krönika Av Linda Holtby KRÖNIKA Vad är e
gentligen grejen med avfall? Infartskontrollanterna på Gryta undersöker bland annat om jord innehåller otillåtna metaller. och jag ville jobba dag. Så dök den här tjänsten upp och den passar mig bättre, säger Åsa Sandström. Julia, å sin sida, har en bakgrund inom livsmedelsbranschen: – Jag jobbade i charken på ICA Maxi, och sedan har jag varit mammaledig. Jag hörde att de behövde en personal på halvtid och hoppade på det, men efter bara två veckor blev jag anställd på heltid, säger hon med ett leende. Nu är båda rotade i sina yrken på Vafabmiljö, och trivs med arbetet både inom och utanför ”vågen”: – Det roligaste är kontakten med kunderna. Efter ett tag lär man känna chaufförerna och det blir en särskild jargong, säger Åsa. l TEXT: JON FORSLING | FOTO: PER GROTH LÄMNING AV FARLIGT AVFALL De flesta företag använder kemikalier i någon form i sin verksamhet. Hanteringen ger i slutändan oftast upphov till olika typer av farligt avfall. När du lämnar farligt avfall behöver du fylla i en avfallsdeklaration. Ring kundservice på 021-39 35 00 för att beställa deklarationen, då kan du även få information om kostnad. När du fyllt i deklarationen kontaktar du kund service som registrerar denna och förser dig med det transportdokument du behöver när du lämnar avfallet. CIRKULERA #2 2022 Men det räcker inte att stanna där. Vi måste göra mer. Egentligen är det ganska enkelt. Den stora boven i dramat heter konsumtion. Vi måste sluta konsumera så mycket, för att i stället ta hand om det vi har. Värdera det högt. Lappa och laga när det går sönder. Ta isär och göra till något nytt. Eller byta med någon som behöver saken bättre. Då kan vi skapa en mer hållbar framtid tillsammans. LINDA HOLTBY Linda Holtby jobbar som miljöinformatör på Vafabmiljö. Tillsammans med sina kollegor håller hon miljöutbildningar och föreläsningar så att vi tillsammans kan skapa en hållbar framtid. Miljöinformatörerna gör även podcasten Let’s Talk Rubbish för dig som vill lära dig mer om avfall, miljö och hållbarhet. Den hittar du på vafabmiljo.se./skola-utbildning/ skola/elevmaterial/. * Overshoot Day är benämningen på den dag då vi förbrukat jordens årliga förnybara resurser. 17 Allt vi äger kommer från jorden. Våra kläder, bilar, maten och prylarna. Allt. Plasten görs av olja från havsbottnen, metallerna hämtas upp från gruvorna och träden huggs ner för att bli till papper och virke. Problemet är att vi idag tar mer av jordens resurser än vad som kan återskapas. Vi hamnar på minus och förr eller senare kommer resurserna att ta slut. 1970 inträffade Overshoot Day* den 30 december. Då räckte jordens resurser nästan ett helt år. Idag räcker de bara i fyra månader, till den 3 april. Övriga dagar ”lånar” vi från framtida generationer – vi handlar på kredit. Vad har det här med avfall att göra, kanske du tänker? Jo, resurser och avfall är faktiskt samma sak. Om vi börjar se vårt avfall som resurser från jorden och inte som skräp kan vi påbörja en förändringsresa. Återvinning är ett steg i rätt riktning som gör skillnad. Varje år återvinner vi i Sverige pappersförpackningar som motsvarar en miljon träd. Ett annat exempel är matresterna. Genom att omvandla matsvinnet till biogas kan en personbil köra 926 fossilfria varv runt jorden. På rester av spaghetti och köttfärssås och gamla bananskal. Det är visserligen bra, men vad säger du – ska vi gräva lite djupare? Låt oss prata om det osynliga avfallet, det som uppstår så fort något produceras, men som du inte ser. Ta mobiltelefonen som exempel. Varje ny mobiltelefon ger upphov till 86 kg avfall. För en ny guldring är samma siffra 20 ton. Och nej, det är ingen felskrivning – du läste rätt. Det är skrämmande siffror – och det finns många fler. Ett kök i dagens Sverige totalrenoveras efter i snitt 7 år – trots att det är byggt för att hålla i 25–50 år. Ett klädesplagg används i snitt 7–8 gånger innan det kasseras. Och varje gång en ny mobiltelefon, ett nytt kök eller ett klädesplagg produceras behövs enorma mängder… just det, resurser. Det här är en ganska deppig historia, men det behöver inte vara så. Om vi använder de resurser som redan finns i omlopp i stället för att ta nya från jorden kan vi vända den negativa trenden. Då börjar vi hantera våra resurser med klokhet, och kan samtidigt minska våra utsläpp av växthusgaser. 2015 sparade vi till exempel in 12,5 miljoner ton utsläpp genom att människor som du och jag handlade begagnat i stället för nytt. F T O O : I L N D A E L A I S S O N
Cirkulera Vad händer sen? Vad händer med restavfal
let?
Cirkulera Kryss & tävling Med miljövänliga priser
Cirkulera Kranmärkt Allt fler väljer kranvatten
Cirkulera Återbrukens öppettider