Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Knip- och säljakt
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Det viktiga EU-valet
Svensk Jakt Vårbockjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av hundpejl
Svensk Jakt Jaktmuseum
Svensk Jakt Jägartips
Svensk Jakt Kraniumtroféer
Svensk Jakt Träna fågelhunden
Svensk Jakt Viltvård
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgeserien
Svensk Jakt Hört, sett & läst
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Vild vardagsmat
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Regionalt Ha
lland & Skåne Stort jägarintresse för varg och älgförvaltning En kväll i början av mars samlades ett hundratal mycket intresserade jägare i Mahults bygdegård, norr om Simlångsdalen. De kom från fem olika älgskötselområden som har det gemensamt att det är i dessa trakter i södra Halland, som man nyligen kunnat konstatera ett nybildat vargrevir. När det i mitten av februari stod klart att Halland hade fått sitt första vargpar, tog Jägareförbundet Halland och länets jaktvårdskonsulent Mattias Wahle initiativ till ett informations- och utbildningsmöte. Det arrangerades ihop med Enslövs, Tönnersjö, Vrå-Långhultens, Veinge och Krokåns älgskötselområden, som bjöd in företrädare för sina jaktlag. Jägareförbundet Halmstads jaktvårdskrets stod också som arrangör, tillsammans med Studiefrämjandet. Genom analys av dna har det slagits fast att det är en varghona, född i Västra Götaland, som tillsammans med en hane, ursprungligen från Uppsala/ Gävleborgs län, bildat Hallands första vargrevir. Detta är det första bekräftade vargreviret i Halland sedan 1870. I Knäred finns en minnesplats, ett dödsröse, från 1846 då en varg dödade en kvinna. Mattias Wahle informerade under mötet om vargens biologi, men också om den negativa påverkan ett vargrevir har på människors psykiska hälsa. Även riskerna för angrepp på tamdjur och hundar togs upp. Användning av skyddsväst garanterar inte hundens överlevnad, men kan öka hundförarens chanser att hinna fram innan hunden dödats. 92 SVENSK JAKT Nr 5 | 2024 Intresserade åhörare lyssnade till Mattias Wahle, som pratade om varg och älgförvaltning i Halland. Genom att rapportera de vargobservationer som görs, skapas en trygghet mellan jägare. Det kan ske i sociala medier men också genom att använda Skandobs, en app för rovdjursobservationer. Den bör alla ladda ner på sina mobiltelefoner. Det är också viktigt för hundförare att veta hur man ska agera vid jaktträning. Vid ett möte med varg gäller det att veta vad man kan och får göra, vilket framgår av jaktförordningens paragraf 28. Mattias Wahle konstaterade att det är utmanande att bedriva viltförvaltning inom ett vargrevir, framför allt fram till den tidpunkt då man lärt sig att anpassa jakten efter tillgången på vilt utifrån predationen från rovdjur. Vargar angriper främst älgkalvar och ungdjur, vilket ställer till det för älgförvaltningen. De äter även hjort och vildsvin, och man vet att i områden med mycket rådjur, kommer vargen att välja det som bytesdjur i stället för älg. Kvällen avslutades med att försöka besvara frågan om hur jägarna kan anpassa älgjakten till de nya förutsättningarna. Hur många älgar kan vi skjuta, ska vi skjuta kalv och hur undviker vi att fälla produktiva hondjur? Kan vi under jakten mäta tillgången på kalvar? Det som är säkert är att korna är kapitalet som vi måste vara rädda om. Uppmaningen till jägarna inför hösten 2024 är att vi måste ut i skogen för att jaga älg, för att därigenom få ett så bra underlag som möjligt i älgobsen. Upplever man att det nästan inte finns några kalvar och att det FOTO: CHRISTER HARPLINGER är svårt att hitta dem, då kan predation av varg vara en viktig anledning. För att kunna förvalta älgstammen måste vi även veta vad som finns utöver älg. Det handlar om flerartsförvaltning. Det handlar inte enbart om att rapportera fällda älgar utan även om att rapportera avskjutningen av övrigt vilt. För att göra detta så bra som möjligt uppmanas jaktlagen att använda appen Viltdata. Älgförvaltningsgruppen i södra Halland kommer tillsammans med älgskötselområdena att göra noggranna överväganden vid upprättandet av respektive älgskötselplan. Rådet är att sikta in sig på att göra ettåriga skötselplaner, för att kunna se vad utvecklingen över tid kommer att visa. Christer Harplinger
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer