1177 Chefredaktören
1177 Innehåll
1177 Aktuellt i vården
1177 Inspiratören Sophie Olsson
1177 Säsong för: feber hos barn
1177 Tema Levern
1177 Susanne Eklöf har leversjukdomen PBC
1177 Sjukdomar i levern
1177 Thomas Sidén fick diagnosen fettlever
1177 Fettlever- en ny folksjukdom
1177 Aktuellet i vården
1177 Framfall
1177 Barn på sjukhus
1177 Förbered ditt barn inför vårdbesöket
1177 Hur mår din mun?
1177 Hjälp, jag blir så arg! * Ilska Hjälp, jag bl
ir så arg! Att ha nära till ilskan kan leda till problem, både privat och på jobbet. Dessutom kan det vara utmattande och utmanande för alla inblandade. Men det finns stöd att få. text ANNA RITTER illustration EMMA HANQUIST I lska är en känsla som vi haft stor nytta av genom evolutionen. – Den ger oss handlingskraft att snabbt mobilisera energi och styrka när vi uppfattar något som hotfullt. Ilska är i grunden en sund reaktion på stress, orättvisor och kränkningar. Den kan hjälpa oss att reagera och sätta gränser, säger Berkeh Nasri, psykolog och medicine doktor i psykologi. Hur vi uttrycker ilska varierar stort och påverkas av kultur, kön och hur vi formats till att uttrycka olika känslor. Ibland kan ilska vara ett uttryck för rädsla eller sorg. – Ett barn vars ilska bemötts med bestraffning kan ha lärt sig att hålla tillbaka ilskan i stället för att visa den utåt. Samtidigt kan ett barn som har avvisats när det visat rädsla eller sorg i stället uttrycka dessa känslor som ilska. Ilskan kan också skapa känslor av makt och kontroll, säger Berkeh Nasri. I vissa kulturer är det skambelagt att visa vrede, medan det i andra är mer socialt accepterat. Berkeh Nasri berättar om ny forskning som visar att män och kvinnor känner ilska lika ofta, men att män oftare visar den utåt. – Många kvinnor känner skam och skuld när de blivit arga. Men att ständigt hålla tillbaka sin ilska gör ju att man blir som en tryckkokare. Det blir en ökad stressnivå i kroppen. Starka känsloutbrott och svårighet att kontrollera ilska bottnar ofta i andra faktorer, exempelvis vissa diagnoser. 28 Depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är vanliga exempel. Att ha en förhöjd stressnivå och samtidigt problem med sömn eller aptit kan göra att man får närmare till frustration och ilska. En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd medför ofta problem att reglera känslor. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, även kallat borderline personlighetssyndrom, medför också en svårighet att hantera starka känslor. Gemensamt för båda tillstånden är att känslorna kan växla mycket snabbt och att omgivningen ofta uppfattar ilskan som överdriven i förhållande till orsaken. Personer med beroende, exempelvis alkoholberoende, kan också ha lättare att förlora självbehärskningen. Även hormoner och var man befinner sig i menscykeln kan ha stor påverkan på humör och känslouttryck. 1177 1 • 24
1177 Fem tips för att hantera ilska
1177 Aktuellt i vården