över talltopparna och man kände direkt att det bl
ev lite varmare. Plötsligt började Olivia väckskalla en bit in i skogen. Allt eftersom hon började komma närmre viltet skallade hon tätare och tätare. Efter en stund var det fullt drev. Drevet snirklade och vände för att slutligen gå ut över en grusväg och förbi pass nummer sju. Dessvärre så var det en bock utan horn och just därför var ej tillåten. Efter en stund släppte Oliva bocken en bra bit iväg nere i ett svårsprunget kärr. Långt bort hörde man även Odin skälla på något. Rapporter om både räv och rådjur hade kommit på radion. Ett skott hördes långt bort, svårt att säga vem eller vad då det var livlig trafik på jaktradion under dagen. Ett grannlag var också ute och jagade rådjur i spårsnön. Efter en stund kom Mattias tillbaka med Oliva i följe och gick in i en granplantering 150 meter från första släppet. Upptag igen, denna gången gick det parallellt med den isbelagda ån och då den var isbelagd i kanterna och fri i mitteln sa jag till Mattias att han skulle ha stenkoll på vart hunden gick. Normalt går inte rådjuren över ån men helt plötsligt gör den just det. På Garminenheten ser Mattias att hunden har hoppat i och tagit sig över på andra sidan. Jag nämner för honom att kanterna i ån bitvis är väldigt tvära och svåra att ta sig upp över. Olivia driver för fullt på andra sidan och gör så i en trettio minuter innan hon vänder och går tillbaka. På Garminenheten ser vi att hon tvekar innan hon hoppar i igen och Mattias har då sprungit ner för att assistera henne. Isar och branta kanter i en strömmande å är inte fördelaktigt för en tax... Mattias ser att hon har hoppat i och simmar motströms och verkar ha problem att ta sig upp över kanten. Efter knappt en minut hittar hon dock ett ställe att kravla sig upp för men då var inte Mattias mer än några meter bort tack vare Garminen. Plötsligt hör vi från Jonas att Odin har skällt ståndskall på en vildsvinsgalt på 130+ kilo som grävt ner sig i en myrstack och låg där och tryckte. Efter en femton-tjugo minuter fick han dock nog och sprang därifrån. Odin gjorde ett efterföljande men kom snart igen och hittade nya rådjursspår. Olivia är i farten igen och med nya rådjursspår i näsan. Drevet buktar bra i mossen och efter en stund så smäller ett skott vid torn åtta. Skytten rapporterar att kidet tecknade vid skottet och efter tio minuter är hundföraren på plats och konstaterar att där ligger hår på skottplatsen. Drevet har vid detta laget vänt och går parallellt med en grusväg och upp till pass fyra. Två snabba skott smäller från Olas Beretta och han rapporterar att ett kid ligger på platsen. Så, ett kid ligger och ett springer än? Eller? Efter ett mindre detektivarbete av hundföraren kan vi fastställa att det var samma kid som blivit påskjutet och således är ett eftersök avklarat. ring av jägarna inför såt två och efter en enklare genomgång var utställarna på rull igen. Morötterna som hade lagts ut tidigare hade gått åt som smör i solen så förhoppningarna var stora på klingande rådjursdrev. Oliva och Odin släpptes i varsitt om”tänk om fler jaktlag kunde göra såhär?” råde och det blev upptag direkt. Tyvärr fick Oliva fart på rådjur i fel såt och körde runt dem en runda innan hon kom tillbaka. Odin hittade ett rådjur rätt tidigt som sedan valde att springa in i ett kärr mråde där hundarna har svårt att hänga efter. Där är det svårt att ta sig fram i, speciellt för en kortbent hund. Klockan sprang och eftersom lunchen höll på fram till nästan 1.330 var inte tiden på vår sida. Hundarna hittade rådjur och drev men dessvärre gick viltet emellan skyttarna med hundarna efter sig vilket resulterade i att de var iväg en stund innan Drevet blåses av och vi kan konstatera att det skjutits en räv och ett kid varav torn nr åtta har skjutit på både räv och kid och att Ola på pass fyra fick skjuta kidet lite senare. Att få sitta tre timmar på pass och höra hundarna samtidigt som man suttit och myst i tornet med kaffe och bulle är få förunnat. Det skall nog erkännas att ögonen har slagits igen några minuter då och då av den enkla anledningen att det trots kylan blivit lite för varmt i min ”tele-tubbies”overall från Swedteam. Åter till viltboden har Jonas lunchen klar och efter tre korvar av modell större tar vi en snabb genomgång. I såt ett hade vi över sjutton rådjursobservationer, dessutom hade två dovhjortar, två rävar, en älgko med kalv och ett vildsvin varit synliga. Förväntningarna inför såt två steg, dessvärre… Rådjuret och räven lades i en ring av granris av jaktlagets viltsamordnare, snyggt, prydligt och värdigt. Då där blev ett visst manfall tidigare på morgonen gjordes en omgruppede kom tillbaka. Såt nummer två gav med andra ord inte mycket mer än friskluft och hundskall. När klockan började närma sig 15.20 var det dags att bryta för att avrunda med en avslutning och avtackning. Vi bröt såten, samlades vid viltboden och gick igenom dagen. Vi hade sett mycket vilt men tyvärr hade vi lite för mycket luckor i såt två eftersom en del som anmält sig till jakten inte dök upp. Men, kontakter knöts och vi kommer att bjuda in till fler jakter av den här typen. Lite mer än 3.000 kronor samlades in till Barncancerfonden och överfördes på kvällen till deras konto via Jonas. Tänk om fler jaktlag kunde göra så här, för den goda saken skull och för att ge marklösa jägare en liten möjlighet att komma ut i skogen under trivsamma former! Jag tar också tillfället i akt att tacka alla involverade i denna jakt, ni vet vilka ni är. TEXT & FOTO: Patrik Sandqvist 111 ALLMOGE JAKT