nybörjartipset – Detta är något som jag inte har
klurat ut ännu men som Ulf har kommit mycket längre med precis som med det mesta annat inom rävlock. Han är bland de vassaste rävlockarna i Sverige och den som leder utvecklingen. Håkan lockar nästan alltid på små marker. De flesta rävar i Skåne är inte så villiga att springa längre sträckor över öppna fält så han tar ofta lockpass där han har möjlighet att skjuta dem nära fältkanterna, men han experimenterar också med skogslock mot troliga daglegor. – Konsten är att upptäcka räven innan den upptäcker mig. Blir jag upptäckt så brukar jag vid nästa tillfälle flytta mig ett par hundra meter och använda annat läte. Det fungerar förvånansvärt ofta. Han har också upptäckt att morgonpassen ofta är bättre, då det varit lugnt i markerna under natten. På dagarna är det fler människor i rörelse och då håller sig räven undan även kvällstid. – Jag gillar att sitta hemma och fundera över rävens beteende, hur den fungerar och hur jag själv ska göra. De skånska rävreviren är inte speciellt stora. Så man drar inte rävarna lika långt som i norra Sverige. Oftast inte längre än tre-fyrahundra meter. Det gör det ganska viktigt hur man väljer pass och hur man tar sig till dem utan att röja sig. Är det dumt att sitta och locka längs vägarna? – Nej, det är perfekt. Där är de vana att hitta mat. Jag satt vid en väg i fjol och plötsligt hörde jag något som flåsade bakom mig och så hade jag räven på ryggen! Tänk om man fått det på film! Det gäller att överlista honom. eller henne. Men Håkan är inte den som sprutar på sig kemikalier eller dofter för att räven inte ska upptäcka honom. Å andra sidan tvättar han inte jaktkläderna speciellt ofta heller, det regnar ”jag gillar att beteende” Räven är smart och vacker, många gånger är den smartare än vi tvåbeningar. Så man kan inget annat än vara ödmjuk inför detta eminenta vilt. – Och han är mer av jägare än vad vi är. Kanske därför jag finner så stort nöje i utmaningen att bedriva lockjakt i viltvårdande syfte. sitta hemma och fundera över rävens ju, säger han och skrattar lite. – Doften är inte det viktigaste, viktigaste är att inte lägga doften i den riktning räven förväntas komma ifrån och upptäcka räven innan han upptäcker dig. Man kan oftast ropa stopp på en räv som kommer emot en för att kunna avlossa säkert skott, de stannar oftast en sekund eller två. Men det gäller att vara med med spjutet så fort man upptäckt räven och försiktiga rörelser är det som gäller. Och om den kommer från fel håll, upptäcker honom och sedan drar därifrån brukar han plocka fram harskriket. Det händer ganska ofta räven då stannar upp för att kolla vad som är på gång och erbjuder en skottchans. – Men jag kör nästan aldrig harskiket på ungrävar under augusti och september. Han förklarar: – Om en stor räv tar en hare då får valparna på nöten om de försöker komma intill. Helt andra förutsättningar blir det om om de hört rävtiken ta en hare och sedan kallar på sina ungar... så ingen regel utan undantag. I augusti och september skjuter Håkan mest ungrävar. – Mitt mål är att skjuta fler rävar än någon annan art av klövvilt. Då tycker jag att jag skött viltvården väl. Men bara och enbart under säsong – augusti och september samt i slutet av januari och under februari bedriver han lockjakt. Den andra tiden går åt till att jaga med hund där rådjursjakt med drivande ligger Lockpipa av ett munstycke till andningshjälp som vanligtvis används inom sjukvården.