Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören: Birgitta Green
Vårdguiden Säsong för pollen
Vårdguiden Tema Diabetes
Vårdguiden Alexandra, 13, har diabetes typ 1
Vårdguiden Roger, 62: Vinsten är att jag mår så my
cket bättre
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Jonna: Hela min vardag styrdes av tvång
Vårdguiden Att leva med OCD
Vårdguiden Kliande hårbotten
Vårdguiden Benskörhet
eene bo och specialistsjukgymnast Constan
tina Lomis. planerar att vara rörlig och hänga med länge. Och jag kan se att träningen är minst lika viktig för de andra kvinnorna i gruppen. Det händer små underverk när vi tränar. Constantina, som själv har benskörhet, håller med. – Jag märker redan resultat i gruppen. När en deltagare kan sätta sig ner på golvet efter att inte ha klarat det på tio år är det stort. Eller putsa fönster för första gången på flera år. Rörelsefrihet är viktigt, det underlättar vardagen, säger hon. Övningarna är skonsamma och får varken innehålla vridningar eller framåtböjningar. – Sedan anpassas de efter varje persons förutsättningar. Det kan till exempel vara att någon har opererat höften. När gruppträningarna är slut är det meningen att deltagarna ska fortsätta träna. Lilian har redan köpt matta, träningsband och pilatesboll. – Det här är min sista chans att göra något, känns det som. Jag har inte tränat på många år, men tänker inte lägga mig på soffan igen. I fortsättningen ska jag träna minst tre gånger i veckan. Lilian fick sin första kotkompression för tio år sedan när hon ramlade i en trappa. – Utredningen visar att jag har 1177 vårdguiden 1 • 20 benskörhet och jag förstod att det var därför min mamma bröt handleden. För en tid sedan skadade jag ryggen vid ett lyft och fick en kotkompression till. Lilian tränar armböj mot en vägg, i takt med musiken. – Jag koncentrerar mig på de rörelser som ger mest. Det känns som att jag börjar få mer muskler i ryggen. Det är roligt att träna i grupp, och Constan tina är så duktig på att motivera och inspirera. Förra gången kände jag mig euforisk när jag gjorde en rörelse jag inte klarat tidigare, säger hon. Suat sätter sig försiktigt ner på träningsmattan med stöd av en stol. Constantina går fram och instruerar. – Jag brukar ha ont i ryggen nästan varje dag, men efter de två senaste gångerna känner jag mindre smärta. Det känns bra i kroppen att träna och jag blir riktigt trött efteråt, säger Suat. Även Helene och Miroslava tycker att träningen har börjat ge resultat. – Jag går med käpp och jag känner mig redan lite rörligare och starkare i ryggen, säger Helene. Constantina höjer volymen och kallar till sig gruppen för gemensam avslutning. – Mest av allt vill jag skapa förutsättningar för en positiv kroppsupplevelse och främja fysisk aktivitet på sikt, säger hon. RÖR PÅ DIG! Rörelse gör skelettet starkare, och både muskelstyrkan och balansen blir bättre. Då minskar också risken för fallolyckor, och frakturer. Belasta ditt skelett så mycket som möjligt, gärna från tidig ålder. Välj den träningsform du trivs bäst med och träna helst ett par gånger i veckan. ÄT ALLSIDIGT! En varierad kost med kalcium och D-vitamin är bra för skelettet. m nns bn nn mjölk produkter, broccoli, bönor och spenat, och D-vitamin främst s r er möproter och matfettsblandningar berikas ofta med D-vitamin. GÅ UT! Var ute i solen under sommarhalvåret, så bildar kroppen det D-vitamin som behövs för att ta upp tillräckligt mycket kalcium. På våra breddgrader behöver de fles vr e me br nse och bara händer och underarmar 15–20 minuter dagligen under sommarhalvåret. Ju ljusare hud, desto fortare kan vi tillgodogöra oss D-vitaminet. Under vinterhalvåret är solen för svag för att produktio nen av D-vitamin ska stimuleras. UNDVIK ATT RÖKA! e nns mnen obsrö som har en negativ inverkan på ben uppbyggnaden. 25
Vårdguiden Tandhälsa för livet
Vårdguiden IBS? Råd till dig med känslig tarm
Vårdguiden Aktuellt i vården