STT 1
18 STT Vecka 38 onsdag 17 september 2014 SPORT TY
CK TILL REDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 Nya siffror från Socialstyrelsen visar att 1231 personer i Västra Götaland dog av demensrelaterade sjukdomar under 2013. Dessa sjukdomar innebär ett stort mänskligt lidande för både de drabbade såväl som deras anhöriga. Dessutom kostar de samhället 60 miljarder kronor årligen och är därmed den sjukdomsgrupp som kostar vårt samhälle allra mest. Trots det får demensforskningen bara en bråkdel av forskningspengarna. Västra Götalands politiker måste arbeta för ökad demensforskning År 2013 dog 1 231 personer i Västra Götaland av demens. Motsvarande siffra för hela landet var 7 960 personer. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen. Alzheimerfonden, Svenskt Demenscentrum och professor Jan Marcusson kräver nu en ökad satsning på forskning och omvårdnad inom demensområdet. Nya siffror från SocialFRIIDROTTSMÄSTERSKAP I GRIMSÅS FRIIDROTT De traditionella mästerskapen i friidrott för Dalstorps rektorsområde, har i år arrangerats i Grimsås. Alla elever i åk 4-6 deltog i minst en gren. Alla kämpade väl, och få vann mycket. Men visst är det viktigast att göra sitt bästa och visa på ett gott humör, även om det inte alltid räcker till ett diplom. Många föräldrar och mor/farföräldrar var med under dagen och hejade och stöttade, både i med och motgång. Efter prisutdelningsceremonin tackade rektor Ewa Hermelin för sig och för sina fina år i rektorsområdet. På bilden ses de som erövrade tre eller fler diplom. Övre raden från vänster: Ellen Ekdal, Wilma Kron, Alice Gustavsson och Ellen Rosell. Nedre raden från vänster: Arvid Bjelke, Simon Andersson och Philip Rydin. FOTO: PRIVAT FÖRENINGSNYTT SPORT Friidrottsmästerskap i Grimsås Längd, flickor åk 4 1. Miranda Antilla, Dp, 2.76; 2. Elin Bjelke, Ljp, 2.69; 2. Ellen Ekdal, Gs, 2.69. Längd, pojkar åk 4 1. Simon Andersson, Dp, 3.36; 2. Arvid Bjelke, Ljp, 3.06; 3. Erik Pettersson, Dp, 2.84. Längd flickor åk 5 1. Wilma Kron, Gs, 3.39; 2. Alva Mårtensson, Dp, 3.02; 3. Olivia Stenmark, Dp, 2.90; 3. Ellen Rosell, Dp, 2.90. Längd pojkar åk 5 1. Philip Rydin, Lp, 3.62; 2. Frans Johansson, Lp, 3.12; 3. Pontus Håkansson, Dp, 3.04. Längd flickor åk 6 1. Alice Gustavsson, Lp, 3.33; 2. Alma Martinsson, Gs, 3.03; 3. Sara Hamngren, Gs, 2.98. Längd pojkar åk 6 1. Eddie Antilla, Dp, 3.54; 2. Elias Cederwall, Lp, 2.43; 3. Kristoffer Martinsson, Lp, 3.39. 60 m flickor åk 4 1. Ellen Ekdahl, Gs, 11.85; 2. Miranda Antilla, Dp, 11.87; 3. Felicia Edlander, Dp, 11.16. 60 m pojkar åk 4 1. Erik Pettersson, Dp, 10.09; 2. Arvid Bjelke, Lp, 10.50; 3. Simon Andersson, Dp, 10.82. 60 m flickor åk 5 1. Wilma Kron, Gs, 10.25; 2. Elsa Wernerhag, Gs, 10.38; 3. Ellen Rosell, Dp, 10.69. 60 m pojkar åk 5 1. Philip Rydin, Lp, 9.67; 2. Pontus Håkansson, Dp, 10.56; 3. Ivica Petrovic, Dp, 10.56. 60 m flickor åk 6 1. Alice Gustavsson, Lp, 9.53; 2. Filippa Andersson, Dp, 10.00; 3. Priscilla Mikkelsen, Gs, 10.14. 60 m pojkar åk 6 1. Elias Cederwall, Ljp, 9.22; 2. Rasmus Grönqvist, Dp, 9.47; 3. Anton Andersson, Dp, 9.66. Höjd flickor åk 4 1. Elin Bjelke, Ljp, 105; 2. Frida Heimer, Dp, 100; 3. Tilda Tengskog, Ljp, 95. Höjd pojkar åk 4 1. Simon Andersson, Dp, 108; 2. Arvid Bygård, Dp, 108; 3. Arvid Bjelke, Lp, 105. Höjd flickor åk 5 1. Wilma Kron, Gs, 114; 2. Elsa Wernerhag, Gs, 111; 3. Hilda Westerlund, Gs, 105; 3. Alice Eklund, Gs, 105. Höjd pojkar åk 5 1. Lucas Strömberg, Dp, 123; 2. Philip Rydin, Lp, 120; 3. Noel Simonsson, Lp, 117. Höjd flickor åk 6 1. Alice Gustavsson, Ljp, 117; 2. Ida Torstensson, Gs, 117; 3. Tyra Hjort, Dp, 114. Höjd pojkar åk 6 1. Kristoffer Martinsson, Ljp, 123; 2. Eddie Antilla, Dp, 120; 3. Elias Karlsson, Gs, 120. Kast med liten boll flickor åk 4 1. Agnes Rydin, Gs, 16.53; 2. Mirella Björklund, Dp, 15.66; 3. Ellen Ekdal, Gs, 15.26. Kast med liten boll pojkar åk 4 1. Simon Andersson, Dp, 39.82; 2. Arvid Bjelke, Ljp, 31.20; 3. Olle Albertsson, Ljp, 27.94. Kast med liten boll flickor åk 5 1. Olivia Stenmark, Ljp, 25.15; 2. Alva Mårtensson, Ljp, 24.45; 3. Cassandra Andersson, Gs, 24.03. Kast med liten boll pojkar åk 5 1. Philip Rydin, Lp, 40.10; 2. Frans Johansson, Lp, 38.37; 3. Wilmer Landberg, Dp, 34.70. Kula flickor åk 6 1. Cornelia Tholin, Gs, 5.61; 2. Matilda Magnusson, Gs, 4.94; 3. Tyra Hjort, Dp, 4.80. Kula pojkar åk 6 1. Kristoffer Martinsson, Lp, 7.90; 2. Lucas Golke, Gs, 7.31; 3. Eddie Antilla, Dp, 7.24. Löpning ca 1000 m flickor åk 4 1. Lucas Svensson, Ljp, 4.10; 2. Ellen Ekdal, Dp, 4.16; 3. Agnes Rydin, Gs, 4.17. Löpning ca 1000 m pojkar åk 4 1. Erik Pettersson, Dp, 3.40; 2. Arvid Bjelke, Ljp, 3.44; 3. Noel Heimer, Dp,3.50. Löpning ca 1000 m flickor åk 5 1. Ellen Rosell, Dp, 3.47; 2. Wilma Kron, Gs, 3.51; 3. Alva Mårtensson, Ljp, 3.57. Löpning ca 1000 m pojkar åk 5 1. Philip Rydin, Ljp, 3.43; 2. Pontus Håkansson, Dp, 3.50; 3. Wilmer Landberg, 3.58. Löpning ca 1000 m flickor åk 6 1. Alice Gustavsson, Ljp, 3.49; 2. Ida Torstensson, Gs, 3.51; 3. Alma Martinsson, Gs, 3.59. Löpning ca 1000 m pojkar åk 6 1. Rasmus Grönqvist, Dp, 3.45; 2. Emil Cedervall, Ljp, 3.49; 3. Gabriel Snäll Strick, Gs, 3.54. Totalt beräknas 160 000 svenskar vara drabbade av någon typ av demenssjukdom. Fram till år 2050 beräknas dubbelt så många insjukna i demens på grund av en förändrad befolkningsstruktur och ökad livslängd. styrelsen visar att 1 231 personer i Västra Götaland dog av demens under 2013. I hela landet var motsvarande siffra 7 960 personer. Men förmodligen är mörkertalet stort eftersom demens inte rapporteras in som dödsorsak för alla som faktiskt dör i dessa sjukdomar. Sannolikt dör lika många som insjuknar per år, det vill säga cirka 25 000 personer. Demens är inget normalt åldrande. Det är en konsekvens av en sjukdom som angriper hjärnan och förstör förmågan att tänka och agera logiskt. Sjukdomen innebär ett stort mänskligt lidande för både de drabbade såväl som deras anhöriga. Demenssjukdomar kostar årligen samhället drygt 60 miljarder kronor och är därmed den sjukdomsgrupp som kostar vårt samhälle allra mest. Men trots att demenssjukdomarna kostar samhället lika mycket som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar tillsammans får demensforskningen bara en bråkdel av forskningspengarna. I dag finns mycket kunskap om hur man bäst vårdar personer med demenssjukdom, men större satsningar behövs för spridning av kunskap gällande omvårdnad och för att minska riskfaktorer. Det finns heller inga läkemedel som botar eller bromsar Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar. Trots intensiv forskning världen över har det inte kommit några nya banbrytande läkemedel på området sedan 2002. Resurser saknas för att vi ska kunna få fram bättre mediciner. Alzheimerfonden vill med ekonomiskt stöd till forskningen förebygga och bekämpa demenssjukdomar. Men våra insamlade medel räcker inte, forskningen behöver också stöd från offentligt håll. Samhället har inte råd, ur vare sig ett mänskligt eller samhällsekonomiskt perspektiv, att inte satsa på forskning om dessa sjukdomar. Den 14 september är det val till riksdagen samt kommun- och landstingsfullmäktige. Vår uppmaning till riksdagskandidater lokala politiker och från Västra Götaland är att arbeta för en ökad satsning på forskning och omvårdnad inom demensområdet. Låt september månad, som inte bara är valmånad utan också den Internationella Alzheimermånaden, bli startskottet! LISELOTTE JANSSON Alzheimerfonden JAN MARCUSSON Professor och överläkare i geriatik, IKE Universitetssjukhuset i Linköping WILHELMINA HOFFMAN Leg.läkare och direktör Svenskt Demenscentrum ANGÅENDE SLÅTTERGILLET PÅ LÖNNÅSEN Tack för den fina bilden i STT vecka 36 som väckte så många fina minnen från förr. Den som skickat in bild och text är säkert för ung för att själv ha hört uttryck och benämningar på redskap och tillvägagångssätt. Detta är absolut ingen kritik, bara lite förklaringar. Det första som stötte mitt öga var ordet ”slåttergille”! Slåtter var, och är när man slår gräs som skall torkas till hö, oavsett vad man använder för redskap. Slåttergille hade man ibland förr när man hjälptes åt med jobbet och ville ha lite roligt efteråt. Nu var det ju frågan om havre och fick väl i stället kallas skördegille. Man ”slog” inte havre eller annan säd. Man ”mejade”, ”skar” eller ”tog av”, och redskapet var inte en lie utan en ”meej”! Den hade en båge längst ner på orvet med säckväv eller nät spänd över, och den gjorde att den avskurna havren lade sig rakt och fint mot den som stod kvar, och det blev lättare för den som band, vilket ofta var kvinnor. Sen skulle havren rias, som också berättas. Det skedde på olika sätt men man behövde en ”riatavla”, som man kunde plocka upp nekarna på och sedan stå på för att nå upp. Kan också tillägga att när säden sedan var torr och skulle in, bar torparna och småbrukaren som ingen häst hade, in hela rien med säd och allt på nacken! Men detta slapp man väl på Lönnåsen? Återigen tack för den inskickade bilden som fick mig att minnas! 80+ ÅTERLÄMNA PARKEN I SVENLJUNGA TILL BARNEN Vi vill att barnen i Svenljunga ska få tillbaka sin park nu! Thilanderska parken donerades en gång till Svenljunga kommun med inriktningen att barnen i samhället och deras föräldrar skulle ha en park att gå till. Kommunens politiker la ner parken och byggde kommunhuset på en del av marken, men fortfarande finns en stor del av parkmarken kvar. Den räcker till för att göra en trevlig mötesplats mitt i byn där barnen kan leka tryggt utan närhet till trafik eller vattendrag. Politikerna och tjänstemännen som oftast inte bor i centralorten eller ens i kommunen tänker nu förtäta samhällsbilden genom att planera för att 3-4 våningshus ska byggas på denna mark. Det finns ingen stor efterfrågan på lägenheter i Svenljunga idag eftersom kommunens invånarantal inte har stigit så mycket på senare år. Ofta säger politikerna att de arbetar för att barnen och ungdomarna i Svenljunga kommun ska trivas, tas väl omhand och bo kvar när de blivit vuxna. Nu kan kommunens politiker visa sin vilja att värna om våra barn genom att återlämna parken till barnen! Medlemmar i Studieförbundet Vuxenskolans Miljöstudiegrupp 2014G