STT 1
STT Vecka 38 onsdag 17 september 2014 19 VARDAGSL
IV Bananplantan bär frukt SVENLJUNGA För fem år sedan tog Ruki Dahl hem en liten bananplanta från Sri Lanka. Nu bär plantan frukt. – Det är väldigt ovanligt att bananplantor bär frukt i Sverige, jag tror man kan räkna de gånger det hänt på ena handens fi ngrar, säger Ruki Dahl. Ruki Dahl delar vårdnaden om bananen med grannarna Birgit och Kurt Johansson. På sommaren står plantan hemma i Rukis trädgård, och under vintern i Birgits och Kurts stora, ljusa uterum. Paret Johansson har ett stort växtintresse, och hos dem frodas många ovanliga växter. – Det är en oas, när allt blommar behöver man inte gå till Botaniska trädgården i Göteborg, man kan gå till Kurt och Birgit istället, säger Ruki. Miljön har tydligen varit idealisk för bananplantan, som kräver mycket ljus. – Vi har fyra 4oo watt slampor som vi tänder när ljuset inte räcker till, säger Kurt. I augusti fl ytt ades plantan till vinterboendet i uterummet, en inte helt lätt uppgift. Fyra personer krävdes för att bära den. – Den väger nog 60 kilo,och så är det ju övervikt på den, säger Birgit. Det är väldigt Då hade den första klasen redan kommit, nu fi nns det sex klasar, med sammanlagt ett sextiotal bananer. Nu vidtar väntan på att bananerna ska mogna. ovanligt i Sverige. RUKI DAHL – Hemma tar det cirka två månader, här kan det nog ta tre, säger Ruki, och berätt ar att på Sri Lanka använder man alla delar av bananplantan. – Bananbladen används för att äta mat ur, de vissna ytt erdelarna av stjälken använder man till att knyta blomsterkransar, blomman innehåller mycket vitaminer, och märgen äts som grönsak. KATARINA JOHANSSON katarina@stthuset.com ÄNNU MERA ELIN Barnförbjuden radio En vanlig lördagsförmiddag på valfri SR-kanal. Radiopratare: hej och välkommen till programmet, vem talar jag med? I andra sidan av luren är det tyst. Radiopratare, försöker igen: vem talar jag med? I andra sidan luren hörs nu ett andetag. Radiopratare, nu något irriterad: är det någon där? I andra sidan luren hörs nu en mycket ljus röst som i ett andetag säger, min katt heter Måns! Ungefär här stänger jag av radion. Det fi nns nämligen få saker i radiosammanhang som jag tycker så illa om som när barn ringer in till sändningarna. Och jag vet, alla har rätt att göra sin röst hörd, och jag låter som en barnhatare. Så innan jag fortsätt er på den här krönikan vill jag bara poängtera att jag gillar barn, mycket, bara inte i radion. Det är ungefär som hår, oerhört vackert och tilltalande när det sitt er på huvudet, men i min kött färssås är det högst obehagligt. Radion är inte ett barns naturliga miljö helt enkelt. De grundläggande artighetsfraserna Samtalet ovan är ett exempel på hur det oftast låter när barn ringer in till radion, de har liksom inte riktigt lärt sig de grundläggande artighetsfraserna, och hur en direktsänd radiosändning fungerar, dessutom blir de ofta blyga vilket leder till de jobbiga pauserna och konstiga svaren. Framför allt under min semester hörde jag otaliga sådana här samtal, eller ja, jag hörde bara halva samtalen eftersom Ruki Dahl och Birgit Johansson visar bananplantan , som i år ger en skörd på ett sextiotal bananer. FOTO: KATARINA JOHANSSON Kindgillet träffades för höstens första möte KIND/GÖTEBORG Kindgillet, med säte på Liseberg i Göteborg, har haft höstens första gillesmöte. Ett sjutt ontal medlemmar hade mött upp för en gemensamt samkväm. Efter middagen höll ordföranden Lennart Andersson en sammanfatt ning av de senaste aktiviteterna inom föreningen. Han sa även att en kusinträff i Ambjörnarp han medverkat i, visade hur utfl ytt ade släktingar knyter ihop släkten med hembygden. Talet till hembygden hölls av Lars Hulander som berörde sommarens väderomställningar. Åskan var man som barn väldigt rädd för. En sådan historia från Mossebo förtäljde att föräldrar dog medan deras fyra barn överlevde. Hälsningar från frånvarande medlemmar framfördes av Stefan Hjertén. Kvällens gästt alare var Tore Gunnarsson som arbetat som konsult i Laos och även turistat en hel del i landet. Han visade många fi na bilder från landet som är ganska härjat av krig. Han visade hur arbetarna byggde kraftverk och elledningar med mycket primitiva hjälpmedel. Ett mycket uppskattat föredrag om ett litet land i sydostasien. SVEN PERSSON Tore Gunnarsson i berätt artagen på Kindgillet. Inskickat av FOTO: PRIVAT jag alltid stänger av radion när jag inser att det är ett barn som ringer. Men jag tycker mig upptäcka en ökning av barnsamtal under semester och helger och jag har en teori om varför det är så. Många är de barnfamiljer som sitt er inträngda i en bil på väg till valfri semesterort, släkting eller vän under de lediga stunderna och jag vet hur det låter, jag har faktiskt också varit ett barn på bilsemester. Efter ungefär tio minuter börja det liksom klia i hela kroppen och barnen börjar med sina små ljusa röster ungefär var tredje kilometer fråga, “när är vi framme?!”. Jag kan tänka mig att föräldrarna då i ren desperation lovar barnet i fråga att det ska få ringa in till det pågående ring-inprogrammet på radion om det bara är tyst lite längre än tre minuter åt gången. Ingen bra idé alls Det kan kanske verka som en bra idé att låta barnet få ringa in till radio. Det är det inte. Ingen gillar när barn ringer in till radion. Radioprataren blir oerhört obekväm, det är svårt för en journalist att vara tvungen att lämna sina förutbestämda, trygga standardfrågor, vilket de tvingas göra när personen i andra änden antingen inte säger något alls eller berätt ar något helt oväsentligt. Radiolyssnaren gillar defi nitivt inte när barn ringer in till radion, det är obekvämt och pinsamt och sist men inte minst gillar barnet det absolut inte. Det hörs på långa vägar, de vet inte vad som förväntas av dem, de har inte heller insett att det är direktsändning, och framförallt har de förmodligen ingen aning om att ljudklippet sparas. Att det går att ta fram om 20 år, och använda i diverse utpressande eller förnedrande syften. 15 år – annars inget samtal Det kan möjligtvis fi nnas någon farmor eller mormor där ute som tycker att det är lite gulligt att barnbarnet är med på radio, men det är liksom hela grejen med mormödrar och farmödrar, de gillar allt som har med barnbarnet att göra. Och de blir precis lika glada över ett vykort, jag lovar! Bra! Då är vi överens. Vi har HEMBYGDSFÖRENING TRÄFFADES MITT I IDYLLEN LJUNGSARP På hajkplatsen Skogslyckan i Ekeremma träff ades Ljungsarps Hembygdsförening en härlig sensommarkväll i början av september. Cirka 15 personer gick tipspromenad med tema ”Skogen”. Efter servering av korv och bröd berättade Karl-Göran Ekstener om scouternas hajkplats, från idé till hur Skogslyckan ser ut idag. Platsen är en idyll mitt ute i skogen och uppbyggd med ideella krafter, sponsrad av Sparbanken Tranemo och kommunen. FOTO: PRIVAT nu infört en åldersgräns för att ringa in till radio. Under 15 år är det totalförbjudet. Helst kan vi skippa alla ring-inprogram, det funkar alldeles utmärkt för mig! Elin Larsson, krönikör i STT, är uppvuxen i Sexdrega och bor i Redslared. Här skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindsbos perspektiv. Tipsa henne gärna på elin@stthuset.com. Hon fi nns även på annumeraelin@blogspot.com. Ingen aning om att ljudklippet sparas!