De unika Hälsingegårdarna 1
En av de byggnader som uppfördes i början av 1750
-talet är den så kallade harrstugan, på Karlsgården i Bondarv i Järvsö, här till vänster på bilden. Huset är av parstugemodell. Kring sekelskiftet 1800 byggdes huset om, höjdes några stockvarv och fick samtidigt funktion som 1700-talets byggnadsboom Under 1700-talet började tiderna bli bättre för bönderna i Hälsingland och befolkningen ökade kraftigt. Mycket tyder på att en byggnadsboom inträffade under 1750-talet. Flera av de äldsta kända bevarade bostadshusen uppfördes då och många kyrkor byggdes om. Tidigare hade många omtalat att hälsingarna hade stora hus, men nu påtalade även statsmakten att hälsingarna byggde för stort och att det var slöseri med virke. Under 1700-talets sista decennier blev det vanligare att inreda hela hus enbart till fest och då oftast hela parstugor. På vissa gårdar kunde det nu finnas tio bostadsrum. I slutet av århundradet uppfördes de första bostadshusen i två hela våningar. Vissa bönder började även nyttja rödfärg för att måla sina bostadshus, men ännu var de flesta husen enbart grånade och solbrända. 13 festhus. På gårdens östra sida, till höger på bilden, står den så kallade vardagsstugulängan uppförd av virke fällt 1798/99. Byggnaden kan vara ett av de äldsta bevarade bostadshusen i två våningar i Hälsingland. LARS LÖÖV