Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren Om kärnvärden och jävs
smitta detta nummer av tidskriften advokaten har som tema affärsjuridiken och de utmaningar de affärsjuridiska byråerna står inför. De stora affärsjuridiska byråerna representerar en betydande andel av advokaterna och de biträdande juristerna. De står för professionalism, spetskompetens och hög utbildningsnivå. De verkar på en konkurrensutsatt juridisk tjänstemarknad, som numera inte känner några nationsgränser. Internationaliseringen och EUinträdet har naturligen starkt bidragit härtill. Sverige är en liten jurisdiktion med jämförelsevis stora industriföretag, liksom stora advokatbyråer. Sveriges utan jämförelse största advokatbyrå, Mannheimer Swartling, sysselsätter cirka 600 personer varav 400 jurister. I jämförelse med sina engelska och amerikanska konkurrenter, av vilka några sysselsätter lika många som eller fler jurister än antalet ledamöter i Sveriges advokatsamfund, är byrån dock inte lika stor. Skillnaderna i resurser och förutsättningar för att bedriva verksamhet nationellt och internationellt är i viktiga hänseenden stora. Framväxten av flera stora svenska advokatbyråer är en nödvändig och välkommen del i förändringen av den juridiska tjänstemarknaden. Den är även en förutsättning för att byråerna, särskilt inom vissa resurskrävande områden, ska kunna bibehålla sina positioner och framgångsrikt konkurrera med de stora utländska byråerna på hemmaplan. Den svenska advokatmarknaden omsatte förra året cirka 17 miljarder. Endast cirka tre miljarder avser rättshjälp och rättsskydd. De affärsjuridiska advokatbyråerna stod för lejonparten av omsättningen. Inte bara omsättningen, utan även lönsamheten, har för dessa advokatbyråer varit mycket god det senaste året. Det är glädjande. Advokater verksamma på stora affärsjuridiska byråer i Stockholm, Göteborg och Malmö verkar under helt andra betingelser än ensampraktiserande advokater från 4 Eksjö, Vänersborg eller Umeå. Deras lönsamhet är inte i närheten lika god. Men, detta till trots, har alla advokater en sak gemensamt – advokatyrkets kärnvärden. Vad som förenar de närmare 6 000 ledamöterna i Advokatsamfundet är den etiska grundval som advokatyrket vilar på och som kommer till uttryck i vägledande regler om god advokatsed. Advokatetiken syftar ytterst till att skydda klientintresset. Men, också till att värna respekten för och tilltron till advokatyrket. I den meningen är det ingen skillnad i att försvara en häktad som är misstänkt för våldtäkt, att biträda en förälder vars barn riskerar att tvångsomhändertas eller att representera ett företag som vill lägga ett bud på en konkurrent. Trots vad som vid en ytlig betraktelse kan uppfattas som stora olikheter i advokatuppdraget, vilar advokatrollen i de olika uppdragen på samma etiska grundvalar, nämligen oberoende, lojalitet, konfidentialitet och frånvaron av intressekonflikter. Oberoendet och tystnadsplikten är dessutom lagfästa. advokatyrket och advokatsamfundet är reglerade i rättegångsbalken. Våra stadgar fastställs av regeringen. En av Advokatsamfundets uppgifter enligt stadgarna är att garantera en hög etisk och professionell standard inom advokatkåren. Detta äger huvudsakligen rum genom ett omsorgsfullt inträdesförfarande med krav bland annat på godkänd advokatexamen, obligatorisk efterutbildning och genom ett effektivt och proaktivt tillsynsförfarande. Advokater är enligt rättegångsbalken skyldiga att följa god advokatsed. Vad som är god advokatsed bestäms av styrelsen genom fastställande av vägledande regler om god advokatsed och genom styrelsens vägledande uttalanden. Disciplinnämnden tillämpar därefter det advokatetiska regelverket och utvecklar genom sin praxis begreppet god advokatsed. Advokaten Nr 4 • 2016