Advokaten 1
Nyheter Så ska fler återvända till sina hemländer
Fler förvarsplatser, arbetsplatskontroller och indragna bidrag. Det var några av de huvudförslag som presenterades den 2 maj av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och inrikesminister Anders Ygeman i regeringens arbete med att få dem som har fått avslag på sin asylansökan, eller som har dragit tillbaka ansökan, att återvända. Bland annat ska fler förvarsI lagrådsremissen har regeringen tagit intryck av Advokatsamfundets synpunkt att elektronisk kommunikation mellan en intagen och den intagnes privata försvarare inte ska få avlyssnas och att försändelser mellan dem inte ska få granskas. Så ska EU:s försvarardirektiv genomföras Oinskränkt rätt för misstänkta att träffa försvarsadvokaten föreslås. Regeringen har den 28 april lämnat en lagrådsremiss med förslag på de lagändringar som krävs för att genomföra EU:s direktiv om rätt till försvarare (2013/48/EU). EUdirektivet syftar till att stärka misstänktas och tilltalades processuella rättigheter i straffrättsförfaranden. Regeringen vill införa en uttrycklig regel om att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om skälen för frihetsberövandet. En misstänkt som är frihetsberövad och som företräds av en offentlig försvarare – eller en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav – får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Samma sak ska gälla för annan kontakt, i form av till exempel telefonsamtal eller brev mellan den frihetsberövade och försvararen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 27 november 2016. sveriges advokatsamfund framhöll särskilt i sitt remissyttrande att privata försvarare som är advokater bör ha samma rättigheter och behandlas på samma sätt som offentliga försvarare. I lagrådsremissen har regeringen tagit intryck av Advokatsamfundets synpunkt att elektronisk kommunikation mellan en intagen och den intagnes privata försvarare inte ska få avlyssnas och att försändelser mellan dem inte ska få granskas. I promemorian Rätten till försvarare, m.m. (Ds 2015:7) hade föreslagits att sådan avlyssning och granskning skulle få ske. Advokatsamfundet framhöll att sådana åtgärder skulle vara svårförenliga med den lagstadgade tystnadsplikten för advokater. läs mer på Advokatsamfundets webbplats. Samverkan mot grov organiserad brottslighet Nu har man presenterat en resultatet av det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet under 2015 har bland annat bidragit till 104 års fängelse och att stora summor felaktigt utbetalda skattekronor har krävts tillbaka. Sedan 2009 har en satsning gjorts med samarbete mellan tolv myndigheter för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Det operativa rådet har hanterat 61 insatser sedan starten 2009. Advokaten Nr 4 • 2016 rapport om arbetet mot den grova organiserade brottsligheten under 2015. 2015 ut mätte Kronofogdemyndig heten tillgångar till ett värde av 43 miljoner kronor, inom hela satsningen. 49 personer dömdes i fjol till fängelse i tingsrätten inom ramen för samarbetet och det har också gjorts beslag av narkotika. Det finns även flera exempel på att brottslighet har kunnat förhindras, MA bland annat har polisen lyckats ingripa innan grova våldsbrott skett. de medverkande myndigheterna är: Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Straffrättsliga frågor ges i uppdrag till regeringen Riksdagen har gjort tre tillkännagivanden till regeringen inom området straffrätt. Tillkännagivandena handlar om fridskränkningsbrott, hedersrelaterade brott och systematiska stölder. 2013 skärptes straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Riksdagen uppmanade regeringen att utvärdera straffskärpningen. Den lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott bör ses över i syfte att motverka sådana brott och öka antalet åtal. Riksdagen vill även att den så kallade straffrabatten ses över. 7 platser skapas. Utöver de 250 förvarsplatser som finns i dag ska ytterligare 100 platser tillkomma – en ökning med 40 procent. Till att börja med planerar man att utnyttja ett av landets största fängelser, Kirsebergsanstalten (tidigare Centralfängelset) i Malmö, som för närvarande inte används. Beslut om att ta en person som ska avvisas eller utvisas i förvar får fattas bara om det finns risk att personen hindrar verkställigheten av avvisningen eller utvisningen. Regeringen vill få fler som fått avslag på asylansökan att återvända. FOTO: ISTOCK