Advokaten 1
Nyheter Så ska processreglerna för stora brottmål
moderniseras Agneta Bäcklund ska utreda och föreslå ändringar i systemet med villkorlig frigivning. Villkorlig frigivning ska utredas Regeringen har givit Agneta Bäcklund, justitieråd och tillika Storhilda, i uppdrag att föreslå ändringar i systemet med villkorlig frigivning. Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff friges i dag som regel villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. Den villkorliga frigivningen kan skjutas upp bara om den intagne har misskött sig. Men regeringen anser att det kan finnas andra skäl som borde påverka den villkorliga frigivningen. Därför har regeringen beslutat att ge utredaren Agneta Bäcklund i uppdrag att analysera och ta ställning till om risk för återfall i allvarlig brottslighet ska beaktas särskilt som skäl mot villkorlig frigivning. Det ingår också i utredarens uppdrag att överväga om förutsättningarna för och innehållet i de särskilda föreskrifter som kan meddelas efter villkorlig frigivning bör förändras. Skälet till det är att övergången från vistelse i anstalt till vistelse i frihet är en särskilt kritisk tidpunkt när det gäller risken för återfall. Utredaren ska: l analysera och ta ställning till om risk för återfall i allvarlig brottslighet ska beaktas särskilt som skäl mot villkorlig frigivning l oavsett ställningstagande i sak föreslå hur en ordning där sådan risk beaktas särskilt bör vara utformad l överväga om förutsättningarna för och innehållet i de särskilda föreskrifter som kan meddelas under prövotiden efter villkorlig frigivning bör förändras l lämna fullständiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 18 april 2017. 8 Regeringen vill modernisera processreglerna för stora brottmål. Grundläggande rättsprinciper kan bli ändrade. Regeringen gav 7 april hovrättspresidenten Fredrik Wersäll i uppdrag att analysera vilka förändringar av svensk processrätt som behövs för att hantera stora brottmål bättre, med bevarade krav på rättssäkerhet. Regeringen konstaterar att utvecklingen av stora och komplicerade brottmål har inneburit stora påfrestningar för polis, åklagare och domstolar liksom för enskilda personer som berörs. Regeringen pekar på att bevisläget blir sämre, att enskilda personer binds i långdragna processer, att kostnaderna för samhället blir höga och att häktningstiderna blir långa, när handläggningen av brottmål drar ut på tiden. Därför vill regeringen modernisera lagstiftningen så att brottmålsprocessen ska passa även de stora brottmålen. Utredaren Fredrik Wersäll ska särskilt överväga behovet av att kunna använda dokumenterade förhör i större utsträckFredrik Wersäll ska analysera vilka förändringar av svensk processrätt som behövs för att hantera stora brottmål bättre, med bevarade krav på rättssäkerhet. ning i brottmålsprocessen. Det kan innebära att exempelvis polisförhör med misstänkta, målsägande eller vittnen kan komma att spelas in och användas som bevisning i rättegången. Huvudregeln i svensk rätt är nu att den som förhörs ska höras personligen inför domstolen vid huvudförhandlingen. utredarens uppdrag består av två delar. Den första delen av uppdraget är en analys med mycket brett mandat för utredaren att föreslå vilka åtgärder för att förbättra hanteringen av stora mål som bör utredas närmare. Utredaren är fri att föreslå förändringar även i grundläggande rättsprinciper. Det kan gälla till exempel omedelbarhetsprincipen, muntlighetsprincipen och koncentrationsprincipen, som har varit fundamentala i den svenska processrätten sedan rättegångsbalken infördes 1948. Utredningen har till sin hjälp i den delen dels en expertgrupp med representanter från myndigheter och Advokatsamfundet, dels en referensgrupp med 25 representanter från myndigheter inklusive domstolar. Regeringen avser att utgå från analysen för att lämna tilläggsdirektiv till utredningen om de åtgärder som bör leda till lagförslag. Den andra delen är ett uppdrag att överväga om det bör införas utökade möjligheter att använda dokumenterade förhör med målsägande, vittnen och misstänkta som tagits upp före huvudförhandlingen som bevisning i domstol och i så fall lämna lagförslag. Till sin hjälp i den delen har utredningen en expertgrupp med representanter från myndigheter och Advokatsamfundet. Asylförslag justeras efter kritik den 6 april 2016 presenterade justitie och migrationsminister Morgan Johansson regeringens lagrådsremiss med förslag till tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Efter den ovanligt massiva kritiken mot utkastet till lagrådsremissen från de remissinstanser som yttrade sig över utkastet, har regeringen justerat sitt förslag på några punkter: l Vissa tillfälliga uppehållstillstånd förlängs till 13 månader så att personer kan omfattas av socialförsäkringsförmåner i Sverige. l Personer under 25 år beviljas bara permanent uppehållstillstånd vid försörjning om de har fullgjort en gymnasieutbildning eller motsvarande. l En möjlighet för anhöriginvandring och för barn att få permanent uppehållstillstånd införs i vissa särskilda fall. l Som skäl för ändringarna i förslaget anger regeringen att det har varit viktigt att se till att lagförslaget inte strider mot Europakonventionen och andra internationella dokument och att det är centralt att de tillfälliga ändringarna inte medför praktiska problem i relation till andra viktiga samhällsfunktioner och system. l Huvuddragen i det tidigare presenterade utkastet till lagrådsremissen kvarstår i regeringens förslag. nu ska lagrådet granska regeringens lagförslag. Advokaten Nr 4 • 2016