Kingsize 1
träffade jag också Eren (Saygin), som producerade
”Familjen”. Kris (Adamah ”TuSabe”) är Pauls brorsa och han kände Ville eftersom de hade jobbat på något projekt ihop. Ness (Hakin) och jag har jobbat mycket tillsammans samt drivit ett volentärprojekt för ensamkommande flyktingar i ett par år, så allt kom till på ett organiskt sätt. Dessutom har vi Isidor Xavier Estrada och Hugo Säily Lindström, som tillsammans med Paul och Ness var högst delaktiga i skapandet av ”Inget Varar för Evigt”. Vi delar alla samma värderingar och samma kärlek till musiken. Tillsammans har vi utvecklats som musiker i och med att vi jobbat så tätt under ett par år nu. Och nu släpper du alltså ”Inget Varar för Evigt”. Berätta lite mer ingående om det projektet. – Titeln ”Inget Varar för Evigt” är på gott och ont. När livet är bra vet man att det inte kommer vara för evigt. Samtidigt kommer inte de tuffa tiderna vara för evigt heller. Livet går upp och ner. Första spåret, ”2004”, ställer frågan om jag blev den Robin som jag ville bli. Och om det är en dålig sak att allt inte blev som man tänkt sig. Andra låten, ”Hon”, ställer frågan om jag blev den som mamma ville att jag skulle bli. Känner hon verkligen mig? Eftersom vi alla intar en viss roll inför våra föräldrar och tar fram våra bästa sidor. Tredje låten är ”Dem”. Blev jag till den som dem runt omkring mig ville att jag skulle bli? Det förväntas mycket av mig från min omgivning, att jag ska vara på ett visst sätt, alltid vara stark och ha svar på svåra frågor. Jag kanske har satt mina egna problem åt sidan för att vara stark för andra många gånger. Vad gör det med mig i slutändan? också hjälpt mig i mitt skapande och i mitt liv. Så är det inte för alla i området där jag växte upp. Många håller saker inom sig och det leder aldrig till något bra. Jag brukade vara den som folk kom till när de ville snacka, för jag hade aldrig problem med att snacka om känslor. Jag var lite av områdets kurator. Snubbar i de här områdena pratar annars inte gärna om känslor eller kärleksproblem. Du har länge varit en viktig röst i ditt närområde, där du som 15-åring startade ett medborgarupprop för en lördagsöppen fritidsgård, samt föreningen Los Fruängen tillsammans med din syster. Var kommer ditt sociala engagemang från? – Jag har alltid brytt mig om dem i min närhet, som min familj, mina vänner eller kollegor. Av olika anledningar var uppväxten i Fruängen väldigt tuff men det fanns andra omkring mig som hade det bra mycket värre. I och med att jag hade gåvan att kunna uttrycka mig så kände jag ett ansvar att föra talan för dem som inte hade den förmågan. Jag visste att om fritidsgården höll öppet på lördagskvällar, så kunde mycket skit som hände i centrum kunna undvikas. Tristess leder ofta till stök och jag kände att ingen annan tog tag i saken. Jag var på fältassistenterna och tjatade om ungdomsgården, och de sa att jag borde skicka in ett medborgarförslag. Så det gjorde jag, men det blev avslag. Det var då vi startade Los Fruängen för att själva göra skillnad - om inte politikerna ville göra det åt oss. Så min syster och jag plus ett gäng från närområdet startade den här föreningen för att aktivera ungdomarna på helgerna. Det medförde att folk byggde nätverk, lärde känna de äldre och skaffade förebilder. Dessutom fanns det någon att ringa om det var problem. Jag är inte bättre än någon annan, men har fått vissa förutsättningar i livet och det gör att jag tidigt kände ett stort ansvar. Du vann Stockholms Stads kulturstipendium förra året, kan du berätta om det? - Jag såg att man kunde söka och fick ett ryck. Jag var i studion så jag satte mig och skrev låten på två timmar och skickade in. Sen glömde jag helt bort det. Efter några månader fick jag ett samtal från Stockholms Stad och blev skitnojig. Hade jag glömt att betala något eller slarvat med något papper… Men de ringde för att berätta att jag hade vunnit stipendiet, det var sjukt kul. 40.000 kronor i stipendiepengar, hur investerade du dem? – Ny utrustning. Jag hade en skitkeff dator innan så jag köpte en fräsch MacBook och lite studioutrustning, pengarna kom till bra användning. Tre60, kollektivet du tillhör och skapar musik med, vad är det som gör er speciella? – Det som gör oss speciella är att vi är ett gäng talangfulla, unga musiker som kommer från väldigt olika bakgrunder och har bestämt oss för att jobba tillsammans. Ville (Hasselberg reds.anm), han jag gjorde EP:n med är till exempel från Danderyd. Nebay (Meles) och jag har gått på samma dagis och han kände Paul (Adamah ”Khan-Ji”), så vi träffades i en studio. Där – Fjärde låten heter ”Är”. Den handlar om att jag bara är mig själv i slutet av dagen. Jag måste acceptera att vissa saker bara är som de är och ligger bortom min kontroll. Femte spåret heter ”Relationer”. Det är en djupdykning i mina egna relationer med familj och vänner, relationer är egentligen allt vi har här på jorden. Men den behandlar också kärleksrelationer. Hur många känner jag som fortfarande har gifta föräldrar? Vi växer upp med bilden av Disney-kärleken. Lev först, gift dig sen. Men om vi alla har skilda föräldrar, hur ska vi då kunna föda och behålla våra egna relationer i framtiden? Till sist, titelspåret ”Inget Varar för Evigt”. Här knyter jag ihop säcken och accepterar att allt är dynamiskt. Inget varar för evigt, vare sig det är ens personlighet eller relationer. Den betyder väldigt mycket för den handlar om att släppa allt och bara inse att det enda du kan göra är att leva för dagen. Därför är den också väldigt lättsam. Väldigt intressant koncept. Är du nöjd med resultatet? – Jag har fått gräva otroligt djupt under processen med den här EP:n och utvecklats sjukt mycket som människa. Musikaliskt är jag också otroligt nöjd. Jag känner att jag lyckades fullborda min vision med projektet. NR 1, 2019 | KINGSIZE MAGAZINE 29 WWW.KINGSIZEMAG.SE