STT 1
STT Vecka 45 torsdag 7 november 2013 TYCK TILL RE
DAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 Forskning ger friska år Forskning kan ge fler friska år efter en hjärtinfarkt. Det menar Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden och Jan Nilsson, ordförande i HjärtLungfondens Forskningsråd. Det kan börja som plötsliga smärtor i bröstet som sedan strålar ut i armen. Varje år drabbas cirka 4 880 invånare i Västra Götaland av en hjärtinfarkt. Allt fler räddas till livet tack vare forskningsframsteg och en välfungerande akutsjukvård i Sverige. Nu är utmaningen att kunna garantera bästa tänkbara vård också efter hjärtinfarkten. fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men risken att insjukna och dö i sjukdomarna minskar. Många års forskning har gjort hjärtinfarkter mindre farliga. Chansen att överleva en hjärtinfarkt som 65-åring har glädjande nog ökat sedan 1980 och jämfört med då får de flesta minst tolv extra levnadsår. Hjärt-kärlsjukdomar är De som överlever har dock fortfarande en ökad risk för att drabbas igen. Därför arbetar vården och patienterna tillsammans för att minimera riskfaktorer som högt blodtryck och rökning. Av de som drabbats av hjärtinfarkt och vårdats på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är det bara 15 procent som inom 12– 14 månader efter hjärtinfarkten når målen att sluta röka, börja träna, sänka blodtrycket och få ner blodfettsnivåerna. Det visar siffror från kvalitetsregistret Swedeheart. Fem av sex drabbade i Västra Götaland löper med andra ord stor risk att drabbas igen. Trots att vården skriver ut både blodtrycks- och blodfettssänkande medicin så får det inte önskat resultat. Samma nedslående resultat ser vi bland de som röker. Eftervården är helt enkelt inte tillräckligt effektiv. kvarstår det faktum att även om eftervården lyckas optimera behandlingen av riskfaktorerna, så kommer det bara att hjälpa hälften av alla hjärtinfarktpatienter. Dessutom behöver vi mer hjälp från svenska folket. Det är genom dessa gåvor som HjärtLungfonden kan bidra till livsviktig forskning. bas igen drabÄr fortfarande den vanligaste dödsorsaken JAN NILSSON Vi som ofta möter drabbade och anhöriga som lever med ovisshet och oro för framtiden, ser det som en tydlig signal på att vi måste agera. Genom mer forskning och ökade kunskaper kan vi både hjälpa människor som drabbats av hjärtinfarkt att nå sina behandlingsmål och besegra inflammationen som ger upphov till hjärtinfarkten. På så sätt räddar vi inte bara fler Det beror i sin tur på att det i dag inte finns någon bot mot den inflammation i kärlväggen som ger upphov till hjärtinfarkt. Här behövs mer forskning. För att nå nya forskningsframsteg som kan höja livskvaliteten hos de som redan drabbats och se till att de inte LÄSARBILDEN liv, utan bidrar också till att människor som drabbats får fler friska år med god livskvalitet. STAFFAN JOSEPHSON, GENERALSEKRETERARE FÖR HJÄRT-LUNGFONDEN JAN NILSSON, ORDFÖRANDE I HJÄRT-LUNGFONDENS FORSKNINGSRÅD 21 REPLIK ”Viktigt att blicka framåt” i STT vecka 44. PROPAGANDA AV S Socialdemokraterna i Svenljunga har gått ut i media med ett budskap om Svenljunga kommuns ekonomiska situation, som varit ogrundat, olämpligt och i många delar direkt felaktigt. En förvrängd bild målas upp som inverkar negativt på oss själva, inte minst bland våra duktiga medarbetare. Denna bild är direkt skadlig för vår kommuns anseende. Till en början bör (S) bli mer noggranna när det gäller hur man handskas med fakta. All objektiv fakta finns att tillgå och (S) har verkligen full insyn i allt ekonomi- och budgetarbete som sker. Kommunstyrelsens vice ordförande, tillika kommunalråd Stefan Carlsson (S), medverkar aktivt i alla processer vid budget och uppföljningsarbete. OSERIÖS SKRÄCKGenom Stefan Carlsson har socialdemokraterna stort inflytande i det allra tidigaste skedet av alla processer. Socialdemokraterna innehar även vice ordförandeposten i samtliga styrelser och nämnder, vilket ger goda påverkansmöjligheter. Svenljunga kommun har i många års tid arbetat målmedvetet för ekonomi i balans. Vi har tagit tag i våra fastigheter, med omfattande och nödvändiga renoveringar, samt fått en rimlig hyressättning som möjliggör löpande och planerat underhåll. Vi har omfördelat i budgeten för att svara upp mot socialförvaltningens ökade behov och vi har skurit ner på kostnader i organisationen överlag för att anpassa verksamhet mot tillgängliga medel. Dessa omfattande och nödvändiga åtgärder har alla en långsiktig effekt som bidrar till en sund ekonomi. Det är imponerande att se hur hela vår organisation visat på en så god följsamhet och budgetdisciplin trots många gånger tuffa nedskärningar och hög arbetsbelastning. Det har varit ett hårt arbete, men hårt arbete ska löna sig. Och även om det många gånger känts svåröverstigligt börjar vi se resultat och ett ”ljus i tunneln”. Ett resultat av många års slit. bara tyda på en sak: (S) planerar för en fortsatt tillvaro i opposition även nästa mandatperiod! EVA JOHANSSON (C) OWE LUNDIN (FP) STIG NILSSON (KD) BARBRO JOHANSSON (C) ETT PROBLEM I MINST 40 ÅR Hösten är kommen med alla pockande plikter. Man måste vara körklar. Fotvård på morron, örondoktorn en timme senare och sen full gas över till tandläkaren för att pyssla om en tand som kinkar. Och så har man en infektion i kroppen som bara Sabbatsberg kan ta hand om. tar en pall och säger till frun: Sitt ned. Äntligen får man chansen att träffa en doktor, ett förtjusande flickebarn i 25-årsåldern, AT-läkare. Men först ska man förhöras av en Lill Lindfors i vitt. – Har ni varit på Chirrpoll förut? – Inte vad jag kan erinra mig, men jag har varit på Kilimanjaro, det är kanske i trakten. – Chirrpoll betyder Kirurgiska polikliniken, säger Lill och snörper på munnen. Sen kommer flickan som ska bli doktor. Man känner sig till slut som en gammal Amazon som bollas runt till diverse verkstäder för att klara besiktningen. – Har ni tid? Undrar Sabbatsberg. – All tid i världen, vad gör man inte för sin hälsa. Nej, beställt tid har man dock inte. – Tå plir tet akyten, säger Sabbatsberg som fått en svartögd Emma från Sydeuropa i luckan. – Sitt ned, säger akuten. Väntrum met ”Själv brukar jag tappa räkning efter tio gånger” AIN MADAR myllrar av mer eller mindre akuta fall. Till samtliga säger en sköterska i vitt: – Sitt ned! – Eran journal är ju inte framtagen! Utbrister hon. – Nej jag har bara varit här i fem timmar, så Audrey, Marilyn, Gill och Lindfors har kanske inte hunnit – Sitt ned, säger AT-doktorn och försvinner på en halvtimme. Akutfallen på pallarna knotar. En brusig polare från livets skuggsida, som har armen i blodigt bandage säger: - – Hade man en spänn för varje gång dom säjer ”sitt ned” skulle man vara stenrik. Jag har suttit ned sen elva. En lika brusig ledsagare skrattar så det ekar i korridoren, Ajajaj gnyr den gamle på båren. Efter fyra timmar framställer man en försynt förfrågan om när det eventuellt kan bli ens tur? målas upp” UR INSÄNDAREN ”En förvrängd bild – Snart, säger Audrey Hapburn i vitt, sitt ned. Efter fyra timmar och en kvart ropas man upp. Man ska till en pall i akutkorridoren. – Doktorn kommer snart, sitt ned, säger en Marilyn Monroe i vitt. Korridoren MAJ SLOG HOLE IN ONE HULARED/TURKIET Maj Nilsson i Hulared gjorde en hole in one vid spel i Belek Turkiet 21 oktober. Hon blev ivrigt påhejad av medspelarna Ulf, Ann och Björn. Slaget gjordes med en boll märkt STT. STT passar på att gratulera! FOTO: PRIVAT Vi tycker att det är tråkigt att (S) väljer att smutskasta och sprida oseriös skräckpropaganda istället för att ta sitt ansvar och vara med och hjälpa till i arbetet. Deras ständiga missnöjesyttringar är vad vi minst behöver för att gjuta mod hos våra hårt kämpande medarbetare. Ett sådant medvetet och upprepat misskrediterande av sin egen kommun kan bårar ligger gamlingar som stönar svagt. En äldre man som ramlat omkull på hemmet där han vårdas 0ch brutit benet, stönar högljutt. Hans nyponpigga hustru, som uppenbarligen bor kvar hemma i lägenheten men följt med honom från hemmet och hit, hyssjar på honom. En Inga Gill i vitt skyndar till när han ojar sig som värst. – Han har ont, säger hustrun. – Eller också yrar han av sprutan, säger Inga Gill. Han kanske inte är riktigt klar i huvudet? – Var är vi nu, frågar hustrun på prov. pallar. På ett par rullär full av akuta människor på man passa sig, skrattar ledsagaren. Det fick jag lära mig av farfar när han kom hem från Staterna. Han var där i arton år. Det fanns dom som sa att han levde på att jobba i en bilfabrik. Och så fanns det dom som sa att han levde på att lura dumma bönder från Småland. Skit samma. Farfar sa: – Säger dom ”sitt ned” så ska – Gör aldrig som folk säger. Det var det enda misstag Bourbon Jack gjorde i hela sitt liv. Sitt ned, sa dom och han gjorde som dom sa. Och så var det elektriska stolen Korridoren fnissade åt denna historia. Den gamle på båren ömsom ”haha” och ”hoho” och ”ajaj”. Hustrun reser sig från pallen och baddar hans panna. En Carola i vitt kommer trippande. Och visst ropar hon käckt: – Varsågo och sitt ned! ”Både stat och kommun måste stå upp för vårdsektorn”, fastslog ett landstingsråd häromdan. Vi försöker så gott vi kan, men alla berörda ropar: – Sabbatsberg förmodar jag, stönar den gamle mannen. – Vilken månad har vi nu? Testar sköterskan. – September för fan, fräser den gamle mannen. Men det gör ont. Sköterskan hämIdag skulle man kunna bli rik på nu/då ska vi se istället för sitt ned. Själv brukar jag tappa räkning efter tio gånger. Man kan luras att tro att detta är skrivet nu, men det skrevs faktiskt redan 1985 av Gits Olsson. Om man då betänker att han kanske upplevde sjukhusproblematiken ett tiotal år innan han kåserade över det hela, så har problemet funnits minst fyrtio år. Ha detta i åtanke när ni röstar nästa år. Då ska vi se! – Sitt ned!” AIN MADAR