Advokaten 1
Nyheter Lena Berke Efter femton år som lagman slu
tar Lena Berke i maj som chef för landets största tingsrätt. Hon lämnar en nygammal domstol i ombyggda lokaler där hon trivts förträffligt. text ulrika brandberg foto tom knutson hILdary Mars Lena Berke summerar karriären H ur hamnade jag här? Tja, det har varit lite rakt och lite krokigt och mycket slump. Det sa lagmannen Lena Berke om sin väg till positionen som chef för Stockholms tingsrätt, när hon talade vid mars månads Hildarylunch i Magistratssalen i Stockholms rådhus. Lena Berke går i pension till våren, efter närmare 15 år som lagman. Inför lunchdeltagarna summerade hon sin karriär. Att bli jurist var ingen självklarhet för Lena Berke. I släkten fanns inga jurister. Men hon visste att hon ville läsa i Uppsala, och juridiken verkade matnyttig. Dessutom var det något annat än att bli lärare, vilket studier i språk eller historia ”riskerade” att leda fram till. Studierna var ”åtminstone rätt roligt” enligt Berke, som sedan fortsatte med tingstjänstgöring i Uppsala tingsrätt. – Att vara notarie var väldigt kul. Men som kvinnlig notarie runt 1970 blev man inte riktigt tagen på allvar, berättade Lena Berke, som minns en episod när bandspelaren krånglade vid en förhandling: – Advokaten skrek till slut: ”Men ta in en riktig notarie då för helvete!”. utan att rIKtIgt veta vad hon ville arbeta med sökte Lena Berke till Svea hovrätt, och blev antagen som fiskalsaspirant och senare fiskal. Och det var när hon väl blivit fiskal och fick möjlighet att själv döma som hon insåg att det var domare hon skulle vara. – Det är krävande, stimulerande och viktigt för de inblandade – och det är du som bestäm”Kanske är det för att domaryrket är så fritt och stimulerande som kvinnor inte gärna söker chefsdomartjänster. Det räcker kanske att vara ’vanlig’ domare.” 10 mer, sammanfattade hon yrkets fördelar. – Kanske är det för att domaryrket är så fritt och stimulerande som kvinnor inte gärna söker chefsdomartjänster. Det räcker kanske att vara ”vanlig” domare, funderade hon över bristen på kvinnliga chefskolleger. Lena Berke har inte för vana att tacka nej när chansen att pröva på något nytt dyker upp. Hon var en av de första domarna som arbetade som åklagare när hon väl blivit assessor. Därefter hann hon också med en period på Brottsförebyggande rådet, Brå, där hon utredde lagstiftning mot ekonomisk brottslighet, och Justitiedepartementets Straffrättsenhet och Nådeenhet, innan hon blev chefsrådman vid Stockholms tingsrätt 1992. Tre år senare erbjöds Lena Berke tjänsten som lagman. Lena BerKe Konstaterade vid Hildarylunchen att det är en helt annan domstol hon lämnar i maj än den hon tog över som chef för 15 år sedan. Då var verksamheten uppdelad i två olika hus, där personalen sällan möttes, och det rådde svåra motsättningar mellan den högsta ledningen och övriga domare. – Visst är det samma verksamhet, mål kommer in och ska avgöras. Men vi gör det på ett annat sätt, sa hon. Vid Hildarylunchen berättade Lena Berke också om Rådhusets historia och om den stora ombyggnad som nyligen gjorts. Avslutningsvis fick deltagarna vid lunchen möjlighet att se ett par av tingsrättens salar, en nybyggd och en gammal. n Läs mer om Stockholms rådhus Advokaten Nr 3 • 2010 »