Advokaten 1
Nyheter stoCKhoLMs rÅdhus Här blandas gammalt och
nytt Följ med på en rundvandring i det återinvigda rådhuset med lagman Lena Berke som guide. text ulrika brandberg foto tom knutson L agmannen Lena Berke möter i receptionen till det ombyggda rådhuset, och passar på att prata en stund med vakterna om problem med dörrar och belysning som är svår att stänga av. Ljuset strömmar in mellan stenvalven från de nya inglasade gårdarna, som blivit samlingsplatser för husets besökare. I september förra året fick Stockholms tingsrätt flytta ”hem” till Rådhuset, efter två års ombyggnad. Tingsrätten är åter samlad i ett hus, som man tänkte när Rådhuset stod klart för 95 år sedan. Lena Berke har varit mycket engagerad i ombyggnaden av Rådhuset, och det är med stolthet som hon visar runt i det jättelika huset på Kungsholmen. Hon tycker att det var helt rätt att låta tingsrätten stanna i Rådhuset, trots att det inte är den mest praktiska av arbetsmiljöer. – Rådhuset är skapat för att vara domstol. Utan det hade det blivit ett tomt skal och ett dött hus, sammanfattar hon sin inställning. Rådhuset ritades i nationalromantisk stil av arkitekten Carl Westman och stod färdigt 1915. Budgeten för bygget var 3,5 miljoner kronor, men staden fick tillbaka en halv miljon av byggherren. Med sitt torn och tunga stenfasad för det tankarna till en Vasaborg. Att tingsrätten skulle bli kvar var ingen självholmen. Klamparen byggdes på 1980-talet när verksamheten ”vuxit ur” Rådhuset. Men tanken på att Rådhuset skulle lämnas Lena Berke utan domstol, och sedan anpassas till en annan verksamhet än huset ursprungligen var tänkt för, tilltalade inte dem som ivrade för husets bevarande. Man började åter diskutera en ombyggnad av Rådhuset i försök att hitta en avvägning mellan de kulturhistoriska intressena och intresset av att använda huset som det ursprungligen var tänkt. Lösningen blev att använda de båda borggårdarna i huset. De glasades in, och rymmer nu öppna ljusgårdar, en av dem med ett café, klarhet. I samband med omorganisationen av domstolarna i Stockholmsregionen minskades Stockholms tingsrätt. Domstolen fick möjlighet att få plats i en byggnad. (I början av 2000-talet var lokalerna för små.) De antikvariska myndigheternas motstånd mot varje ombyggnad av det K-märkta huset fick Domstolsverket att i stället vilja satsa på Klamparen, tingsrättens andra huvudbyggnad på Kungsarbetsrum för personalen och fyra stora nya förhandlingssalar. För ombyggnaden svarade arkitekten Per Ahrbom. – De inglasade gårdarna har blivit en naturlig samlingspunkt. Förr var allt så utspritt i huset, konstaterar Lena Berke. utVÄndIgt Är rÅdhuset sig likt efter ombyggnaden. En rad takkupor är den enda förändringen, men de fanns faktiskt med på » Stockholms tingsrätt är tryckfrihetsdomstol, och i den speciella tryckfrihetssalen finns platser för juryn. För det mesta används salen dock för andra mål. Advokaten Nr 3 • 2010 13