Advokaten 1
Fokus Barnets bästa VÅrdnad, Boende, uMgÄnge Barn
et i kläm i vårdnadstvister Bakom vårdnads-, boende- och umgängestvister ligger ofta djupa konflikter och starka känslor hos föräldrarna. Barnen står mitt i konflikterna, och riskerar att komma i kläm. Men kunskap och bättre metoder för att tala med barn kan minska risken för att barnet blir ett förhandlingsobjekt. V arje år upplever omkring 50 000 svenska barn och ungdomar att deras föräldrar separerar. De allra flesta föräldraparen lyckas själva lösa frågorna om vårdnad, boende och umgänge. Men några tusen klarar det inte och tvingas vända sig till domstol. Det har blivit fler som inte lyckas komma överens. Antalet tvister om vårdnad, boende och umgänge har ökat under de senaste åren. År 2005 behandlade tingsrätterna drygt 2 600 sådana mål. 2009 var antalet drygt 3 800. Enligt föräldrabalken ska barnets bästa vara avgörande i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Jur. dr Eva Ryrstedt, docent i civilrätt vid Lunds universitet, har studerat hur barnperspektivet kommer fram i vårdnadstvister. Enligt henne kännetecknas reglerna om vårdnad, boende och umgänge av flera inbyggda spänningar. – Lagstiftaren talar om att utgå från barnet, men det gör man i själva verket inte. I stället är det en gammalmodig syn på äganderätt till barnet som kommer fram, säger Ryrstedt. Rätten till umgänge är ett exempel på detta, menar Eva Ryrstedt. För även om lagtexten handlar om att barnet har rätt att umgås med sina föräldrar kan man aldrig tvinga en motvillig förälder att träffa sitt barn. Barnet, däremot, kan ytterst hämtas av polis om han eller hon vägrar träffa en förälder. gLöMMer IndIVIden Äganderätt eller inte, att reda ut vad som är bäst för ett barn i en konflikt mellan föräldrarna är naturligtvis inte lätt. Begreppet barnets bästa rymmer både objektiva och subjektiva aspekter. Det handlar alltså dels om vad som är bra för barn generellt, något som kan vara nog så svårt att avgöra, och dels om behoven hos just det barn som tvisten gäller. Eva Ryrstedt har gått igenom publicerade vägledande domar från och med oktober 1998 till och med juni 2009. Stu24 dien visar att domstolen i de flesta fall stannar vid de objektiva kriterierna och mer eller mindre glömmer den individ – barnet – som beslutet gäller. Ryrstedt efterlyser en tydligare definition av principen barnets bästa i föräldrabalken. – Det blir ett begrepp helt och hållet beroende inte bara på samhället och samtiden, utan också på den individ som är satt att tolka begreppet, säger hon. Rådmannen Marianne Gauffin vid Stockholms tingsrätt är en av dem som har att tolka barnets bästa i mål om vårdnad, boende och umgänge. Hon konstaterar att det i och för sig inte finns någon entydig definition av begreppet, men att begreppet är utfyllt genom olika stadganden. Och grundprincipen är att domstolen ska göra en individuell bedömning. – Det finns inga schablonlösningar utan man bedömer vad som blir bäst för just det här barnet med just de här föräldrarna, eftersom inget fall är det andra likt, säger hon. Eva Ryrstedt soCIaLnÄMndens ansVar För att kunna göra en individuell bedömning är det viktigt att få en bild av det enskilda barnet. Föräldrarna har mycket kunskap, påpekar Marianne Gauffin, och det gäller att utnyttja deras kunskap som en resurs. Utöver föräldrarna är naturligtvis barnet självt en nyckelperson. En av barnkonventionens huvudprinciper är att barn ska få komma till tals och uttrycka sin uppfattning i alla frågor som rör dem. Enligt föräldrabalken är det i första hand socialnämnden som ansvarar för att barnets vilja kommer fram i vårdnads-, boende- och umgängestvister. Flera studier visar dock att barnets åsikter inte alltid redovisas i socialtjänstens utredningar. Det har fått Barnombudsmannen, BO, att kräva att en utredning som inte innehåller uppgifter om barnets åsikter i frågan om vårdnad, boende och umgänge inte ska ses som fullständig, om det inte är barnet självt som velat slippa uttala sig. – Enligt min uppfattning kommer barnet alltid till tals numera, säger Christer Eiserman, advokat med många års erfarenhet av familerättsmål. Hans erfarenhet är att föräldrarna är väl medvetna om att barnets åsikter räknas, nåMarianne Gauffin got som kan få oönskade effekter. – Inte sällan utsätts barnet både för mutor, Advokaten Nr 3 • 2010