Advokaten 1
Fokus Barnets bästa trisk kompetens att tillgå i
högre utsträckning än i dag, säger Lena Isaksson. expertstöd BehöVs Sara Renman, rådman i migrationsdomstolen i Stockholm, delar uppfattningen att barnspecifika asylskäl ibland kommer bort i utredningen, men anser att både domstolarna och Migrationsverket har blivit bättre på att lyfta fram barnen. – I det material som handleder oss och verket i arbetet är det mycket resonemang omkring barnets bästa. Och det är klart att det finns huvudregler och tankesätt. Jag kan hålla med om att ibland går man för rakt på utan att fundera på det specifika barnet, men det är sällan vi ser ärenden där man helt missat barnperspektivet, säger Renman. Själv har Sara Renman hela tiden strävat efter att skaffa sig kunskap, både om barn och om de länder hon arbetar med. Men kunskapen varierar bland såväl domare som bland biträden och utredare på Migrationsverket, konstaterar hon. – Vi ser att det är väldigt, väldigt olika hur man beaktat barnets skäl. Men det är ofta ganska tunt i analyserna, tycker jag, i grundutredningen. Oavsett hur mycket hon läser på och utbildar sig om barns behov och om hur man tolkar barn önskar sig Sara Renman och hennes kolleger emellanåt stöd för besluten. – Något vi pratar mycket om är att vi verkligen måste vara medvetna om att vi inte är experter på det här hur ett barn berättar eller reagerar på händelser etc, och att vi ska vara försiktiga med att dra slutsatser utifrån våra egna liv eller hur vi tror att barn är. För där är vi fullständiga lekmän, konstaterar Renman, som efterlyser bättre stöd av till exempel barnpsykologer och språkanalytiker i utredningarna inför dessa svåra beslut. Mötet Bara en deL Att tala med och tolka barn i allmänhet är svårt, och det blir knappast lättare när barnet kan vara traumatiserat av svåra upplevelser och dessutom talar ett annat språk. Det konstaterar forskaren Anna Lundberg, jur. kand. fil. dr med inriktning mot mänskliga rättigheter, Malmö Högskola. För att barnets rätt att komma till tals ska bli meningsfull måste utre”I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.” Utlänningslagen 1 kap. 10 § daren, eller domaren när barnet hörs i domstol, också kunna tala med barn och ställa de rätta frågorna, påpekar hon. – Handläggare och domare uppger själva att de saknar den kompetens som behövs. På papperet är detta ett prioriterat område. Men om man går in och tittar på hur många av Migrationsverkets handläggare som till exempel fått utbildning i att tala med barn, så är det få, säger Anna Lundberg, och fortsätter: – Mötet och intervjun med barnet är bara en del i rätten att komma till tals. Om man ska kunna komma till tals på ett meningsfullt sätt måste man också ha information som är rele» Kungörelse Stiftelsen Emil Heijnes Fond I stiftelsens ändamål ingår att främja vård av behövande, ålderstigna, sjuka advokater och änkor efter advokater. Härmed kungörs möjligheten att söka bidrag enligt denna del av Stiftelsens ändamål Ansökningshandlingarna skall vara stiftelsen tillhanda senast den 7 maj 2010. Sänd ansökan per e-post till: jonas.hultgren@advokatsamfundet.se alternativt per brev till: Stiftelsen Emil Heijnes Fond, Att: Jonas Hultgren, Box 27321, 102 54 Stockholm Till ansökan skall fogas redogörelse för sökandens ekonomi – inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, kopia av senast lämnade deklaration samt eventuell annan information som sökanden bedömer ha betydelse. Stiftelsens sekreterare, Jonas Hultgren, kan nås på tel. 08-459 03 00. Stockholm den 24 februari 2010 Styrelsen Advokaten Nr 3 • 2010 31