Advokaten 1
Debatt risk för domstolskris? U tan effektiva dom
stolar med de bästa juristerna balanserar rättsstaten på en slak lina. Rättsordningen blir alltmer komplex för var dag. Tillgången till rättvisa måste vara reell i både tid och kvalitet för att inte rättsstaten ska urholkas. Stötvisa insatser på senare år för att få ner gamla mål är inte tillräckligt. Alliansen måste sätta ett starkare fokus på utvecklingen i våra domstolar. Det kan kosta några kronor, men är i sammanhanget billigt jämfört med att så inte sker. Alliansregeringens omfattande satsningar på ökad trygghet och minskad brottslighet har inneburit en ökad arbetsbelastning i våra domstolar. Under förra året ökade till exempel måltillströmningen till våra tingsrätter med nio procent. Med det i beaktande är det inte konstigt att tingsrätterna inte nådde de av regeringen uppsatta målen för just brottmål. Även för Högsta domstolen är problembilden tydlig. Under 2009 uppnådde Högsta domstolen endast två av nio verksamhetsmål. Långa handläggningstider i såväl tvistemål, brottmål som förvaltningsmål riskerar inte sällan omfattande rättsförluster för enskilda. aLLa doMstoLar har under senare år genomgått omfattande förändringar för att kunna uppnå en mer effektiv dömande verksamhet. Det har handlat om både den yttre organisationen och det inre arbetet. Det finns all anledning att utvärdera vart vi är på väg, i all synnerhet inför det faktum att det är allt färre jurister som söker domartjänster. Det finns ett akut problem med attraktionskraften i domaruppdraget 2010. Pågående reformarbete med mer offentlighet för de mest kvalificerade domartjänsterna påverkar inte detta faktum. I en rättsstat har vi höga krav på rättssäkerhet och kvalitet i dömandet. Den bästa garantin för detta är att vi har kompetenta och skickliga domare. För att få det, måste domarrollen vara det mest attraktiva uppdraget för de personer som utbildar sig till jurister. Det är då inte bara fråga om att ha konkurrenskraftiga löner, utan domarens självständighet, arbetsbörda och arbetsmiljö måste i hög grad beaktas. Ett symptom på en annalkande domstolskris visas av att pensionerade domare i mycket hög utsträckning kallas in för tjänstgöring i stället för att man nyanställer det antal domare som behövs. Den enkla förklaringen tycks vara att detta är mindre kostsamt för domstolsväsendet. Även om det i viss utsträckning ibland kan vara bra både för den enskilde pensionerade domaren och för domstolen, verkar det som om detta tillvägagångssätt har kommit för att stanna och det är inte acceptabelt i den utsträckning som nu förekommer. Ofta får notarier delegation att delta som tredje man i mål som ska avgöras av tre domare. Visst kan detta vara av värde för utbildningen men är tveksamt ur rättssäkerhetssynpunkt. Något annat som kan vara rättsosäkert är att hovrättsmål kan avgöras av två ordinarie domare, en adjungerad assessor/fiskal samt två nämndemän, alla med individuell rösträtt. Den mindre erfarne domaren kan tillsammans med de två nämndemännen diktera domen och de två ordinarie hovrättsdomarna blir i minoritet. den IndIVIdueLLa lönesättningen för domare i kombination med förändringarna i det inre arbetet kan vara en anledning till minskad attraktionskraft hos våra domstolar. Oavsett lönesystem har ordinarie domare halkat efter i lönesättning jämfört med andra jämförbara uppdrag. Den traditionella domarutbildningen har dessutom inte blivit mer modern med åren. Arbetsformerna i domstolarna måste fortsätta att ses över så att själva dömandet blir den centrala och mest attraktiva arbetsuppgiften för en domare. Görs inget riskerar vi en ond spiral med minskad attraktionskraft, fler mål och försämrat tillträde till rättvisan. Detta måste vi förhindra. n angående tidningens innehåll J ag läser tidningen i min yrkesroll som advokat. Således vill jag att tidningen ska ge mig information som hjälper mig i jobbet. Tyvärr har på senare år tendensen i tidningen varit att ta upp mycket Advokaten Nr 3 • 2010 om internationella frågor, mänskliga rättigheter och sådant. Den typen av information kan man få i Der Spiegel, på Amnestys hemsida etc. och gör mig inte till en skickligare advokat. Vad jag efterlyser mer är artiklar om utvecklingen på olika rättsområden, analyser av intressanta rättsfall, information om tilltänkta lagändringar och så vidare. Alltså att tidningen återigen blir en facktidning för jurister. n Debattör: johan pehrson (fp), justitieutskottet, jur.kand. Debattör: jan ertsborn (fp), civilutskottet, advokat Debattör: j urban rogers, advokat 39