Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK » UTGÅNGSPUNKTEN ÄR ATT UPPHANDL
INGSLAGSTIFTNINGEN MÖJLIGGÖR GODA AFFÄRER GENOM ATT DEN TVINGAR MYNDIGHETER ATT SÖKA UPP OCH DRA NYTTA AV DEN KONKURRENS SOM RÅDER PÅ MARKNADEN. förslag på ändringar av regelverket för upphandlingar som understiger EU:s tröskelvärden. Fler lagrådsremisser är att vänta. De rättsmedel som finns att tillgå inom offentlig upphandling kan få betydande konsekvenser för både myndigheter och leverantörer. Som exempel kan nämnas att en upphandling kan behöva rättas (varpå en annan leverantör får kontraktet än den som myndigheten först utsett till vinnare) eller att hela upphandlingen behöver göras om. Vidare kan redan ingångna avtal ogiltigförklaras, varpå prestationerna om möjligt ska återgå och förmögenhetsläget ska återställas till den situation som rådde före avtalets ingående. Dessa rättsmedel används relativt flitigt i Sverige som med sina över 3 000 årliga upphandlingsmål utmärker sig i EU.4 Från politiskt håll har intresset för att använda offentlig upphandling som ett medel att uppnå förbättringar på (inte minst) miljöområdet och det sociala området ökat markant under senare år. SYFTET MED ETT REGELVERK FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING Genom att reglera offentliga upphandlingar begränsas de upphandlande myndigheternas handlingsfrihet. Lagstiftningen riskerar att lägga en tids- och resurskrävande börda på både myndigheter och företag. Komplexiteten i regelverket och de insatser som krävs för att uppfylla kraven för att få delta respektive vinna upphandlingen (inklusive rena formaliakrav) kan verka avskräckande för företagen. Vidare kan tillgången till rättsmedel medföra ytterligare kostnader för parterna och senarelägga planerade inköp. Så vilka syften finns då med att reglera offentliga upphandlingar? Professor Sue Arrowsmith identifierar åtta grundläggande syften.5 1. Värde för pengarna Ett av de mest framträdande skälen till att reglera offentlig upphandling är att en sådan reglering helt enkelt ska säkerställa eller i vart fall bidra till att det allmänna (stat, regioner och kommuner) kan tillgodogöra sig värde för pengarna genom att köpa varor, tjänster och byggentreprenader till sin verksamhet som är bäst lämpade för att tillmötesgå myndighetens behov, till bästa möjliga pris och på bästa möjliga övriga villkor. På så vis optimeras nyttan för medborgarna och/eller myndigheterna samtidigt som den offentliga sektorn hushållar med allmänna medel. I det här sammanhanget innefattar begreppet ”värde för pengarna” (eller ”goda affärer” som det inte sällan kallas i upphandlingssammanhang) även leveranstrygghet, det vill säga ett säkerställande att myndigheten verkligen får efterfrågade varor, tjänster och bygg entreprenader levererade till sig vid rätt tidpunkt. Leveranstrygghet är givetvis viktig i alla offentliga verksamheter, men behovet uppdagades särskilt vid den brist på skyddsvisir, handsprit och annan medicinsk utrustning som rådde under den inledande fasen av coronapandemin våren 2020. Utgångspunkten är att upphandlingslagstiftningen möjliggör goda affärer genom att den tvingar myndigheter att söka upp och dra nytta av den konkurrens som råder på marknaden. Det sker genom att samtliga marknadsaktörer får vara med och tävla om de offentliga kontrakten på lika villkor. Myndigheterna tilldelar sedan kontrakten till det eller de företag som lämnar det mest konkurrenskraftiga (bästa) anbudet. 2. Myndigheters integritet Reglering av offentliga upphandlingar kan stävja korruption av olika slag i samband med tilldelning av offentliga kontrakt, däribland mutor och jäv. Risken för korruption minskar genom att myndigheterna offentliggör sina inköp (vars värde överstiger vissa de minimis-belopp) och bereder samtliga aktörer på marknaden lika möjlighet att konkurrera om kontrakten. Risken för korruption och jäv minskar ytterligare genom att myndigheternas krav på företagen och deras offererade produkter, liksom grunderna för tilldelning av kontrakt, måste vara sakliga och ha koppling till det som upphandlas. 3. Ansvarstagande myndigheter Ett regelverk för offentlig upphandling och den transparens som det medför kan även möjliggöra för bland andra allmänheten, intressenter och media att följa upp och kontrollera att myndigheten uppfyller sina åtaganden respektive hur de spenderar allmänna medel. 4 Se Konkurrensverkets och Upphandlingsmyndighetens gemensamma rapport Statistik om offentlig upphandling 2020, s. 159. 5 Se bl.a. Arrowsmith, Sue (ed.) Public Procurement Regulation: an Introduction, avsnitt 1.4, tillgänglig på www.nottingham.ac.uk/pprg/documentsarchive/ asialinkmaterials/publicprocurementregulationintroduction.pdf (juni 2021). 42 ADVOKATEN NR 6 • 2021