Advokaten 1
Porträtt Katri Linna Den nya DO Katri Linna ser e
n framtid där advokatkåren har en viktig roll i arbetet mot diskriminering. En ombudsman ska inte driva varje enskilt ärende, menar hon. teXt och foto gabriella westberg ”Vårt samhälle är väldigt åldersfixerat” M ellan Norra Bantorget och tågspåren intill Centralstationen i Stockholm har den nya myndigheten flyttat in i ett kvarter som inte fanns för något år sedan. Utanför står byggnadsarbetarnas baracker staplade på varann, som flyttkartongerna i korridorerna på fjärde våningen. Allt är nytt, och det är mycket som ska komma i ordning. Fyra ombudsmannamyndigheter har blivit en. Nu ska arbetet struktureras efter sektorer, efter var i samhället den anmälda diskrimineringen har inträffat – till skillnad från tidigare då de olika ombudsmännen var indelade efter de olika diskrimineringslagarna. I den nya myndigheten finns tre sektorer: arbetslivsenheten, utbildningsenheten, samhällsenheten samt den fjärde, processenheten, som går in parallellt med de övriga om och när ett ärende når processtatus. – det gäLLer att sätta allt på plats, att vara visionär samtidigt som man säkerställer att alla hittar sina roller och att rutiner sätts. Då krävs det att jag är en god kommunikatör, men framför allt – ledare, säger Katri Linna. Katri Linna deltog i det utredningsarbete som ledde fram till sammanslagningen av de olika ombudsmännen. Hon är medveten om 16 att det kommer att ta tid innan förbättringarna blir synliga utåt, men är övertygad om att det nya systemet är bättre. – Tidigare har många haft en bild av att DO och de andra ombudsmännen sysslat med nischade små grupper för konstiga särintressen. Nu kanske det blir tydligare att det handlar om grundläggande principer i rättssamhället, om allas lika rätt och värde. i Var och en av de fyra sektorerna finns personal med kunskaper från de gamla myndighetsområdena. Katri Linna tror att den nya supermyndigheten kommer att göra det effektivare för de som söker stöd, då de får tillgång till hela kompetensen och varje ärende kan bli belyst utifrån flera perspektiv. Myndigheten möter intersektionaliteten som den oftast ser ut i verkligheten – en diskriminerad rom kan också vara utsatt för könsrelaterad diskriminering och så vidare. En funktionshindrad Fyra bLeV en diskrimineringsombudsmannen bildades den 1 januari 2009 genom att de fyra dåvarande ombudsmännen mot diskriminering slogs ihop: • Jämställdhetsombudsmannen (Jämo) • ombudsmannen mot diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet (do) • handikappombudsmannen (ho) • ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (homo) Advokaten Nr 2 • 2009 Katrin Linna lämnade Finland som 18-åring för att jobba i grannlandet i ett halvår. I år firar hon trettio år i Sverige, sju år som DO och sitt första år som chef för den nya myndigheten. kvinna kan få ett helt annat bemötande när hon söker stöd hos de sociala myndigheterna, än en man, till exempel. Är hon troende muslim eller rom kan hon falla än längre ner i de sociala hierarkierna, och så vidare. Intersektionaliteten skär genom könsmaktsordningen, de etniska och sociala hierarkierna. – Dessutom kommer det att bli effektivare för dem vi granskar, att en samlad myndighet ser över alla diskrimineringsområden. Och så