Advokaten 1
Porträtt Katri Linna » ka skador en diskriminerin
gsupplevelse lämnar efter sig, såväl i domstol som i samhället i stort. tVÅ nya diskrimineringsområden har införts sedan årsskiftet, diskriminering på grund av ålder och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Det förra kommer att bli en stor fråga för nya DO, tror Katri Linna, som redan fått in anmälningar enligt den nya diskrimineringsgrunden. – Vårt samhälle är väldigt åldersfixerat. Det är vanligt att peka ut en eftersökt åldersgrupp i jobbannonser. Man tycker sig ha rätt att styra hur åldersgruppen ska se ut, man ska bilda ”team” som ska passa ihop. Men nu måste man verkligen argumentera för att få ett undantag från åldersdiskrimineringslagen. Det är en stor befolkningsgrupp som når pensionsåldern nu, när nästan alla 40-talisterna har fyllt 60. Amelia Adamos generation är en stark och vältalig grupp som kommer att låta höra av sig, konstaterar Katri Linna. – Förhoppningsvis kan det föra med sig en större förståelse för diskrimineringsfrågorna i stort. Ålder drabbar ju även de finare rummen, säger hon och tillägger: Men åldersdiskriminering kan även gälla ungdomslöner etcetera. Det andra nya området för DO är diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Det gäller framför allt transpersoner, en grupp som tidigare lite felaktigt hamnade under Jämo via könsdiskrimineringslagen. – Det är ofta inte könet utan själva normbrytranspersoner transpersoner är ett paraplybegrepp som bland annat inkluderar transsexuella, intersexuella, transvestiter, transgenderister/ transgendered och dragqueens/dragkings. ”Det är ofta inte könet utan själva normbrytandet som gör transpersoner till en så utsatt grupp.” tandet som gör transpersoner till en så utsatt grupp. De tillhör inte den grupp som är bäst på att lämna in anmälningar om diskriminering, men det är en nog så utsatt grupp som ofta drabbas av våld. Det är ett rättssamhälles absoluta ansvar att värna om allas lika rätt och värde, även de minoriteter som inte hörs så väl i debatten. Sverige är inte särskilt bra på mänskliga rättigheter, anser Katri Linna. Hon säger att vi ofta talar om mänskliga rättigheter som något att exportera till andra länder, men att frågorna på hemmaplan har en ganska låg status. – i dag FöLJer Vi eu-standard, men vi har länge legat efter internationellt och en hel del lagstiftning har kommit till efter påtryckning utifrån, säger hon och tillägger med emfas: Jag menar att det verkligen finns ett behov, och jag hoppas att mänskliga rättigheter som arbetsfält får högre status och fler intresserade, och att vi får bättre, djupare utbildning på området på juristlinjerna. För det är en ganska torftig utbildning som i dag ges inom mänskliga rättigheter på juristprogrammen runtom landet, tycker hon. Och det är något som lämnar spår i hela rättsväsendet – ända upp i domstolarna saknas insikt: – Många domare tror att de är ”immuna” mot att diskriminera. Men så är det tyvärr inte. Var och en måste inse att ”jag är en del av det här”. Alla kan diskriminera. Är man inte medveten om det bevakar man inte sig själv, det måste man. Och det behöver komma tidigt i utbildningen, för det går inte att kommendera en domare med tjugo års erfarenhet till en kurs hos DO. Det leder ingenstans, konstaterar hon. adVokatsaMFundet har lyft frågan om mänskliga rättigheter i samhällsdebatten, det tycker Katri Linna är bra och beundransvärt, men också enskilda advokater kunde bli mer aktiva på området, menar hon. – Jag tror att många arbetsrättsadvokater inte har upptäckt diskriminering som arbetsfält än. Men det finns många som behöver hjälp. Man kan också beakta det perspektivet i andra arbetsrättsmål, LVU-ärenden, vårdnadstvister med mera. Katri Linna fick ofta just LVU-ärenden på sin lott när hon själv arbetade på Allmänna advokatbyrån i Västerås, i början av sin karriär. – Jag tyckte mycket om ombudsrollen. Efter att det föräldravikariat hon anställts för gick ut erbjöds hon fast anställning på byrån, men då hade hon redan bestämt sig för att resa och se världen. – Jag tror att man måste följa sina drömmar. Annars blir det inget bra liv. Färden gick via Östeuropa till Egypten, Indien och Pakistan. När hon kom tillbaka till Sverige hamnade hon i Stockholm, och rättsskyddsavdelningen på LO. Därefter blev hon ställföreträdande DO i fyra år, men hade inte fått nog av arbetsrätten. Hon hann med en kort sejour på SIF innan hon fick frågan om att bli DO ”på riktigt”. Det var ett erbjudande hon inte kunde tacka nej till. – Jag tror inte att man ska tänka för mycket på vart man ska med sin karriär. Då riskerar man att missa möjligheter, andra vägar som kan ta en vidare. Så klart ska man vara målmedveten, men intresset måste alltid komma i första rummet. n Sveriges Domstolar söker Domare och annan personal Se Sveriges Domstolars webbplats, www.domstol.se, för mer information. Sveriges Domstolar omfattar 100 olika myndigheter och sysselsätter närmare 6 000 medarbetare. I Sveriges Domstolar ingår tingsrätter, hovrätter, Högsta domstolen, länsrätter, kammarrätter, Regeringsrätten, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Domstolsverket. www.domstol.se 18 Advokaten Nr 2 • 2009