Advokaten 1
Gästkrönika GästkRöNiköR GöRAN GRäsluNd The big p
icture när datainspektionen och även andra beslutsfattare bedömer hur ett lagförslag kommer att påverka den personliga integriteten görs det nästan alltid med utgångspunkt från det specifika förslaget. Sällan eller aldrig vägs de sammantagna konsekvenserna in. Hur kringskärs våra rättigheter inte bara av ett visst lagförslag utan av alla lagar och föreslagna lagar tillsammans? Vilket blir det samlade ”trycket” mot den personliga integriteten när man väger samman alla stora myndighetsregister och hur dessa utbyter information? Vi måste börja se till hela bilden, till The Big Picture. Enbart under förra året presenterades en mängd lagförslag och beslut som medför kartläggning och övervakning av enskilda. Signalspaningslagen som innebär att FRA får ta del av viss internet- och telefontrafik, vållade het debatt. Samma sak med trafikdatalagringsdirektivet som betyder att uppgifter om alla svenskars telefonerande, mejlande, SMS:ande och internetåtkomst lagras under lång tid. Vågorna gick också höga i debatten kring den så kallade Ipred-lagen som är tänkt att sätta stopp för olaglig fildelning och som ska göra det lättare för upphovsrättsorganisationer att ta reda på vem som fildelar för att därefter kunna varna, kräva skadestånd eller polisanmäla. När Integritetsskyddskommittén i januari förra året, efter mer än tre års arbete, presenterade sitt slutbetänkande var ett av förslagen att regeringen årligen bör lämna information till riksdagen om utvecklingen inom integritetsskyddsområdet. Oberoende av kommitténs förslag har Datainspektionen nu tagit fram en redogörelse för hur det gångna året såg ut från integritetssynpunkt. Även om vår ambition inte har 20 varit att ge en fullständig, heltäckande beskrivning innehåller ”Integritetsåret 2008”, som redogörelsen kallas, mer än 20 viktiga lagförslag som kommit eller kommer att påverka den personliga integriteten. Förutom de tre lagförslagen som nämnts ovan kom det under förra året förslag på en rad stora myndighetsregister som i flera fall ska utbyta information med andra register. På EU-nivå kom det lagar och lagförslag som ökar utbytet av information mellan bland annat polismyndigheterna i EU. För MÅnga aV de LagFörsLag som tas upp i redogörelsen har Datainspektionen varit remissinstans. I flera fall har vi riktat kritik mot förslagen för att de inte innehåller någon bedömning av hur den personliga integriteten kommer att påverkas av det föreslagna registret eller informationsutbytet. En sådan bedömning borde vara självklar när det gäller myndighetsregister som innehåller uppgifter om ett stort antal personer. Men frågan är om det inte dessutom är nödvändigt att höja blicken ovanför det aktuella lagförslaget. När Datainspektionen och även andra beslutsfattare bedömer hur ett lagförslag kommer att påverka den personliga integriteten är utgångspunkten nästan alltid det specifika förslaget. Sällan eller aldrig vägs de sammantagna konsekvenserna in. En tanke med redogörelsen ”Integritetsåret 2008” är just att väcka frågor som: Hur kringskärs våra rättigheter inte bara av ett visst lagförslag utan av alla lagar och föreslagna lagar tillsammans? Vilket blir det samlade ”trycket” mot den personliga integriteten när man väger samman alla stora myndighetsregister och hur dessa utbyter information? Advokaten Nr 2 • 2009