Advokaten 1
I december överlämnade Grundlagsutredningen sitt
betänkande till justitieministern. Fyra års utredningsarbete bar frukt, i form av ett enhälligt förslag till ny regeringsform för Sverige. Grundlagsutredningen har behandlat många ideologiskt laddade frågor, som ytterst handlar om balansen mellan demokrati och individers rättigheter, mellan politisk makt och juridisk kontrollmakt. Att meningarna gått isär under arbetets gång är ingen hemlighet. Utredarna har ändå, trots skillnader, enats om ett förslag. Så vad blev det? Advokaten har studerat förslaget till ny regeringsform, och frågat såväl utredare som andra experter om de nya, föreslagna spelreglerna för rättsstaten Sverige. teXt ulrika brandberg och tom knutson foto dale sanders/masterfile D et var nöjda parlamentariker som strax före jul förra året presenterade sitt slutbetänkande om en ny regeringsform för medierna. Visst kunde de medge att åsikterna ibland spretat åt olika håll i många frågor, och visst fanns det saker som alla inte var helt nöjda med. Men att skilda partier och block ändå kunnat enas beskrevs som en stor framgång. Landshövning Per Unckel, med bakgrund som moderat statsråd och riksdagsman, ledde Grundlagsutredningen under dess sista två år. Enligt honom har enighet hela tiden varit målet. Vägen dit stavas framför allt respekt för allas åsikter, anser han. – Det handlar ytterst om att få partierna att vilja enas, men också att hysa respekt för varandras hållningar. Det lyckades, och det manifesteras i en viktig detalj. Vi var angelägna om att inget parti skulle behöva skriva under en analys eller en beskrivning som inte var deras. Om man läser betänkandet noga ser man att i frågor där partierna har olika uppfattning men kompromissat, där beskriver utredningen hållningar snarare än talar själv. Det där var viktigt. Partier ska kunna behålla sina ståndpunkter trots att man enats om en gemensam nämnare, säger Per Unckel. konstruktiV diskussion Även Johan Hirschfeldt, tidigare hovrättspresident och utredningens ende ledamot utan parlamentarisk bakgrund, vittnar om en god stämning. – Arbetet i utredningen präglades av högt i tak och en konstruktiv diskussion inriktad på att nå breda uppgörelser och ståndpunkter, säger han. Svensk politik brukar generellt beskrivas som inriktad på samförstånd och konsensus. Inte minst gäller det grundlagsfrågorna. Det är inte märkligt, tycker Johan Hirschfeldt. Advokaten Nr 2 • 2009 23 »