Advokaten 1
Fokus Grundlagsutredningen » – Det finns ett gott
skäl till den ambitionen, och det är att resultatet ska stå sig över ett riksdagsval och klara två omröstningar i riksdagen. Sedan finns det en aspekt till. Om förslaget inte blir tillräckligt brett förankrat kan det leda till att en minoritet begär beslutande folkomröstning i grundlagsfrågan. Det är helt naturligt att parlamentsledamöterna i första hand själva vill ta ansvaret för grundlagsfrågorna, förklarar han. stärka deMokratin Grundlagsutredningen tillsattes 2004 för att göra en samlad översyn av regeringsformen. Uppgiften var, enligt direktivet, ytterst att hitta former för att ”stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet”. Ett stort uppdrag, med andra ord. I en tid Unckel ser också ett viktigt framtida värde i expertrapporterna. – De kan framöver fylla behovet som bränsle till ett fortsatt konstitutionellt samtal. De är tänkta att ha en livslängd som går utöver att bara vara underlagsmaterial i utredningen, säger han. Ett gediget arbete och stor enighet alltså. Men hur blev resultatet? Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, har följt utredningens arbete och deltagit i en av expertgrupperna. – Den regering som tillsatte ut”Det har varit ett väldigt omfattande uppdrag med många frågor, och den största genomgången av regerings formen sedan den kom till 1974.” då lagstiftningsprocessen generellt tenderar att gå allt snabbare, har utredningen också fått gott om tid och resurser. – Det har varit ett väldigt omfattande uppdrag med många frågor, och den största genomgången av regeringsformen sedan den kom till 1974. Vi har haft tid och kunnat skaffa oss en gedigen bild av de problemställningar som finns, och även den kunskap som man kan behöva ha, säger utredningens huvudsekreterare Anders Eka, nu lagman i Svea hovrätt. Till sin hjälp har utredarna, som förutom ordföranden och Johan Hirschfeldt representerar riksdagspartierna, haft en rad expertgrupper. Utredningen har fortlöpande publicerat deras trapporter, och använt dem i utredningsarbetet. – Jag tror att det goda underlaget har hjälpt utredningen att nå enighet, säger Anders Eka. Även Per Unckel tycker att expertrapporterna varit värdefulla. – De var en stark influerande källa för utredningens konkreta arbete. Förslagen togs inte i alla delar, men inte i något fall gick utredningen förbi vad expertrapporterna sa utan man tvangs att förhålla sig direkt och indirekt till dem. 24 redningen var framför allt intresserad av att öka valdeltagandet och saker som hade med den delen att göra. Jag tror att man under utredningens gång har insett att det är ganska lite i grundlagen som kan åtgärda den frågan. Så det man åstadkommit är en uppsnyggning, en uppstrukturering och en modernisering av den gamla grundlagen. Med några tillägg, sammanfattar Thomas Bull. Han är ändå ganska nöjd med resultatet, delvis för att han inte hade några förväntningar på stora förändringar. Men han ser ett problem i hur arbetet genomförts. – Det är lite olyckligt att vi har bedrivit ett grundlagsarbete med tre, kanske fyra grundlagsrelevanta utredningar samtidigt (Ansvarsutredningen, Integritetsskyddskommittén och Tryck- och yttrandefrihetskommittén, reds anm), där man hela tiden hänvisar till varandra och vad andra kanske Johan Hirschfeldt Per Unckel damöterna emellan. Så det har inte varit något problem, snarare har vi väl kunnat ha en dialog och bidra till varandras kunskap, säger han. Grundlagsutredningen vill förändra grundlagens innehåll på en rad punkter när det gäller bland annat valsystem, rättsväsende, rättighetsskydd och Sveriges medlemskap i EU. Dessutom har regeringsformen fått ny struktur, och ett modernare samt könsneutralt språk. Johan Hirschfeldt tycker att betänkandet är bra. Han tror att den nya regeringsformen, om förslaget blir verklighet, kan bidra till ökat förtroende för demokratin och rättsstaten. Samtidigt följer det svensk konstitutionell tradition. – Första kapitlet i regeringsforAnders Eka men är en bra utgångspunkt för utbildning, opinionsbildning, information och diskussion om vårt konstitutionella liv. Det viktiga är att ha en bra bottenplatta och utgångspunkt och det har vi här, säger Johan Hirschfeldt. Det första kapitlet lägger fast grunderna för det svenska statsskicket. En nyhet i utredningens förslag är att Sveriges medlemskap i EU också finns med där. I det andra kapitlet, rättighetskapitlet, föreslår utredarna en bestämmelse om att rättegång ska vara rättvis och genomföras inom skälig tid (11 §). – Det här står redan i artikel sex ska göra. Men ingen samlad bild, ”hur hänger det här ihop?”, utan man pillar samtidigt på olika ställen. Det är klart att man kommunicerat och tagit hänsyn, men det ger ändå ett splittrat intryck, anser Thomas Bull. Utredningens huvudsekreterare Anders Thomas Bull i Europakonventionen. Men nu föreslår vi att den uttryckligen tas in i grundlagen. Det kommer därmed att få en lite bredare betydelse eftersom den sträcker sig lite längre än Europakonventionen och omfattar alla mål, och inte bara dem som gäller civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelser om brott, förklarar Johan Hirschfeldt. Andra nyheter i rättighetskatalogen är att Eka ser dock inte de parallella utredningarna som något större problem. – Sedan är det ju riktigt att det har funnits andra utredningar som tangerat vår verksamhet, till exempel Ansvarskommittén och Förvaltningskommittén. Utredningarnas uppdrag har dock inte direkt överlappat varandra. Vi har samrått med dem ganska tätt sekretariatsvis, men det har också varit samråd leforskningens frihet fastslås (18 §), och att egendomsskyddet stärks (15 §) genom att rätten till full ersättning vid expropriation skrivs in i paragrafen. eget kapiteL En förändring, som många beskrivit som en viktig symbolfråga, är uppdelningen av regeringsformens elfte kapitel, om domstolar och förvaltning. I utredningens förslag ägnas kaAdvokaten Nr 2 • 2009 Foto: Johannnes Jansson (unckel)