Advokaten 1
Fokus Grundlagsutredningen pitel 11 åt domstolarn
a, och kapitel 12 åt förvaltningen. Johan Hirschfeldt är mycket positiv till förändringen. – I samband med uppdelningen markeras domstolarnas och förvaltningens betydelse och självständighet i normtillämpningen. Ser man närmare på domstolskapitlet så beskrivs ett oberoende domstolsväsende som ett fundament i vårt demokratiska samhälle. Domstolarna ska värna rättsstaten och de enskilda medborgarnas rättigheter bland annat genom att se till att i demokratisk ordning beslutade författningar tillämpas på ett korrekt sätt, säger han. Han tillägger att man inte ska se det som en tyngdpunktsförskjutning mellan rättskipning och förvaltning. Även professor Thomas Bull tycker att uppdelningen av domstolar och förvaltning i två kapitel är en förbättring, om än främst av symbolisk art. – Det för oss närmare någon slags europeisk tradition av att peka ut domstolarna som något speciellt, med en viss betydelse. Ändå behåller man dualismen, att förvaltningen också är speciell för oss, säger han. ingen adVokatparagraF Domstolarnas speciella roll blir alltså tydligare i det nya grundlagsförslaget. Advokatsamfundet uppvaktade grundlagsutredarna för att få ett grundlagsskydd för advokatkårens oberoende. Men det bidde inte något kapitel om advokaterna – inte ens en paragraf. Grundlagsutredningens ordförande Per Det finns en stark tradition av konsensus i författningspolitiken. Det gäller att partierna kan ro åt samma håll om grundlagsändringarna ska hålla över två val. grundLagsutredningen grundlagsutredningen tillsattes 2004 och lämnade sitt slutbetänkande i december 2008. utredningen bestod av 13 ledamöter från riksdagspartierna, före detta hovrättspresidenten Johan hirschfeldt samt landshövding per unckel som tog över ordförandeskapet i utredningen från lars engqvist vid årsskiftet 2006-2007. utredningens uppdrag var att göra en samlad översyn av regeringsformen. i förlängningen skulle Advokaten Nr 2 • 2009 utredningens arbete syfta till att ”långsiktigt värna och fördjupa den svenska folkstyrelsen”. utredningens uppdrag omfattade inte statsskickets grunder så som de slås fast i inledningen av rF eller monarkin. i direktiven betonades fyra områden speciellt: valsystemet, folkomröstningar, regeringsbildningsprocessen samt lagprövning och det eventuella behovet av en författningsdomstol liksom domstolarnas roll. regeringsformen, en av våra fyra grundlagar, trädde i kraft den första januari 1975 efter beslut 1974. den ersatte en regeringsform som, visserligen med stora förändringar under resans gång, varit i kraft sedan 1809. redan 1975–1976 reviderades kapitel 2, om individuella fri- och rättigheter. 1994 förlängdes mandatperioderna till fyra år. samtidigt skrevs rF 10:5 om inför sveriges euanslutning. Unckel förklarar: – Flera av de problem som ligger under samfundets propå till utredningen är relevanta, och det är viktigt att se till att de risker som finns inte drabbar advokatkåren. Att vi ändå stannade för att inte göra något nu berodde på att ju mer vi diskuterade desto mer kom våra diskussioner att handla om de olika funktionärernas roller i rättegången. Skulle vi införa en skrivning för advokaterna borde vi även titta på alla de olika aktörerna i rättegången och eventuella ytterligare regler för dem. Det är långt ifrån en europeisk praxis att denna typ av frågor regleras i grundlag. Det vore att ge sig in på jungfrulig mark. Frågan om normprövning i allmänhet och författningsdomstol i synnerhet hörde till de mest omdiskuterade under utredningen. Utredningen landade till slut på ett förslag om stärkt förhandskontroll av lagstiftning genom Lagrådet (8 kap.), och att det så kallade uppenbarhetsrekvisitet ska avskaffas (11 kap. 14 §). I stället för uppenbarhetsrekvisitet, alltså regeln om att domstolar bara får låta bli att 25 » Foto: rommel/masterFile