Advokaten 1
Fokus Grundlagsutredningen » tillämpa lagar och f
örordningar om de uppenbart strider mot grundlagen, påminns domstolarna i samma paragraf om att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. – Med det uttryckssättet erinrar man om två grundprinciper som finns redan i första kapitlets första paragraf. Det är principerna om folksuveränitet och om lagbundenhet med dess normhierarki, säger Johan Hirschfeldt. Utredarna skriver också att möjligheten till lagprövning är särskilt viktig när det gäller andra kapitlets centrala fri- och rättigheter. På andra områden, till exempel när det gäller statsorganens arbetssätt och funktionsuppdelning, är normprövningen mindre central. – Man ska alltså till en del titta på vad det är för typ av område det handlar om innan man kan ifrågasätta om det föreligger en konflikt mellan olika nivåer av normsystemet, förklarar Johan Hirschfeldt, och hänvisar till den norska rättstillämpningen som ett exempel på detta sätt att resonera. Professor Thomas Bull, som satt i utredningens expertgrupp om normprövning, konstaterar att det sammantaget innebär en större förändring än vad det kan tyckas vara. – Utredningen har resonerat i termer av att förhandskontroll och efterhandskontroll hänger ihop – alltså, stärker man det ena behöver man kanske inte stärka det andra så mycket. Ändå förstärker man båda. Med svenska mått är det en ganska stor förändring, säger han. öppning För FörFattningsdoMstoL? Någon författningsdomstol har Grundlagsutredningen alltså inte föreslagit. Johan Hirschfeldt pekar dock på ett förslag till bestämmelse i regeringsformen (11 kap 1 §) om vilka domare som får tjänstgöra i Högsta domstolen respektive Regeringsrätten. Denna ger en öppning för att i sammansättningsregler på lagnivå stadga om ”korsvis” tjänstgöring: justitieråd ska kunna delta som domare i Regeringsrätten och regeringsråd i Högsta domstolen. Något sådant är inte möjligt med dagens regler i regeringsformen. – Det skulle kunna innebära att de bägge domstolarna kan avgöra vissa typer av mål med deltagande av en eller flera ledamöter från den andra domstolen. Båda de högsta domstolsinstanserna kan därmed bli bättre rustade att undvika konkurrerande, motstridiga avgöranden, och att tillföra respektive domstol särskild kompetens eller erfarenhet vid avgörandet av vissa mål. Också sådana där konstitutionella frågor aktualiseras, säger Johan Hirschfeldt. bli aktuellt lite mer än vart tionde år, då är det oerhört viktigt för förtroendet för domstolarna att man har ett öppnare tillsättningsförfarande, säger han. Att domstolarna fått allt större betydelse i samhällsutvecklingen beror bland annat på EU-medlemskapet, som påverkat Sverige på ett djupgående sätt. Hittills har dock inte grundlagen speglat hur mycket av besluten i vårt land som numera fattas tillsammans med andra stater. Grundlagsutredningen vill göra detta tydligare, bland annat genom att medlemskapet i EU och andra internationella ”Att grundlagen blir mer lättläst och välstrukturerad kan öka förtroendet för rättsstaten eftersom medborgaren får lättare att sätta sig in i vad som står här.” doMarutnäMningar Normprövningsfrågan var en av de hetaste inom grundlagsdiskussionen. Grundlagsutredningen har också lyft upp en annan evig diskussionsfråga inom rättsväsendet, utnämningen av de högsta domarna. Utredningen vill skriva in i regeringsformen att förfarandet för utnämningen av ordinarie domare regleras i lag (11 kap. 6 §). Man lämnar också förslag på en sådan lag. Fortfarande ska regeringen utnämna ordinarie domare, men dagens kallelseförfarande ska avskaffas. Istället för att regeringen, som idag, handplockar kandidater till de högsta domartjänsterna, ska alla tjänster utlysas. Ärendena bereds sedan av en nämnd, innan regeringen fattar det slutgiltiga beslutet. Professor Thomas Bull tycker att förslaget är bra. – Om man tycker att domstolarna har en viktig roll, och man tänker sig att lagprövning ska åtaganden skrivs in redan i regeringsformens första kapitel (1 kap. 10 §). Utredarna föreslår också vissa ändringar i det tionde kapitlet, för att göra reglerna om överförande av beslutanderätt till EU tydligare. Det är bra att grundlagen blir tydlig om EU-medlemskapet, tycker Thomas Bull. Men han hade önskat en ytterligare genomgång av det tionde kapitlet. Som reglerna hittills tolkats träffas inte ändrade beslutsregler inom EU av grundlagens skyddsregler, de som säger att makt inte får överlåtas om det strider mot grunderna för det svenska statsskicket. Är makten väl överlåten till EU kan man där gå från enhälliga beslut till majoritetsbeslut, utan att Sveriges riksdag får ta ställning till de utökade maktbefogenheter detta ger. – Om riksdagen fattat vidden av det här borde man ha varit intresserad av att införa vissa » Slutstenen - den ledande avvecklingstjänsten sedan 1992 Sälj det vilande bolaget till oss så likviderar vi det. Ägaren får betalt omedelbart och behöver inte vänta 8 -10 månader på utskiftningen. Vi tar hand om all hantering av bolaget. Se säljarens checklista på vår webbplats. FALUN 023-79 23 00 MALMÖ 040-720 20 info@standardbolag.se Advokaten Nr 2 • 2009 STOCKHOLM 08-23 41 15 GÖTEBORG 031-17 12 25 www.standardbolag.se LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 27