Advokaten 1
Fokus Grundlagsutredningen » begränsningar för re
geringens frihet, konstaterar Thomas Bull. Det tycks alltså inte som att regeringsformen kommer att bli glasklar och lättolkad på alla punkter. Ändå anser Thomas Bull att förslaget som helhet är ett steg framåt i strävan att göra grundlagen begriplig och användbar. Mer LättLäst – Nu får vi ju se vad som skrivs i det kommande arbetet, men förslaget har i alla fall som tydliga förtecken att den här grundlagen går att åberopa i praktiken. Det var man inte direkt tydlig med i förarbetena till den förra. Den här grundlagens förarbeten andas, även i bestämmelser som är nästan oförändrade, att det här är något som gäller, inte bara i riksdagen utan i samhället. Det är mer en attitydförändring man kan läsa in i den här utredningens förslag, kommenterar Thomas Bull. Att regeringsformen går att begripa och an”Jag hade gärna sett en livligare konstitutionell debatt i Sverige. Någon har undrat varför vi inte föreslagit något mer radikalt än det vi gjorde.” vända spelar också en viss roll för upplevelsen av rättsstaten, enligt Thomas Bull. Men det räcker inte i sig. – Att grundlagen blir mer lättläst och välstrukturerad kan öka förtroendet för rättsstaten eftersom medborgaren får lättare att sätta sig in i vad som står här. Men egentligen tror jag nog att för förtroendet för rättsstaten är diskussion och debatt om konstitutionella frågor viktigare. Vi behöver diskutera hur samhället ska vara och vilka värderingar som är viktiga, fastslår Thomas Bull. Utredningen har i viss mån bidragit till en sådan diskussion, tycker Bull, men fortsätter: – Jag tror att en stor del av dessa frågor uppfattas som väldigt tekniska. debatt Mer diskussion om grundlagens värderingar efterlyses alltså. Att väcka debatt var också en klart uttalad uppgift för Grundlagsutredningen. Under de första åren av utredningsarbete arrangerade man ett stort antal öppna seminarier och samtal om grundlagsfrågor. Utredningens huvudsekreterare Anders Eka summerar hur det gick: – Man får ju erkänna att många av de här frågorna är rätt komplicerade, så en riktigt bred informationskampanj, det skulle ha krävt mycket mer resurser än vad vi har haft Enade partier gör skilda tolkningar Alla riksdagspartier står enade bakom förslaget till ny regeringsform. Men tolkningarna av vad de föreslagna förändringarna kan komma att betyda varierar, och visar att det fortfarande finns ideologisk sprängkraft i författningsfrågorna. S vensk författningspolitik präglas av konsensus och enighet över blockgränserna. Det var alltså inte så förvånande att den parlamentariska författningsutredningen efter fyra år kunde presentera ett enigt förslag. Under arbetets gång har det ändå funnits en tydlig skiljelinje mellan höger och vänster. Det är de borgerliga partierna som drivit på för större förändringar inom rättsväsendet och valsystemet, medan det socialistiska blocket hållit emot. – Jag är mest nöjd med det som inte finns med i förslaget. Det är ett antal kontroversiella frågor vi diskuterat, som författningsdomstol och skilda valdagar, kraftig förstärkning av personvalssystemet och några till, där vi i Vänsterpartiet inte varit särskilt entusiastiska. Och dem har ju inte utredningen föreslagit, säger Mats Einarsson, Vänsterpartiets representant i Grundlagsutredningen. Daniel Tarschys från Folkpartiet pekar ut tre saker som han är nöjd med. – Att det är en mer lättläst grundlag. Jag hade velat att den var ännu mer lättläst, men det är väsentliga steg framåt. Jag tycker också att det är viktigt att kontrollmakten har fått en stor tyngd. Till det hör lagprövningsrätten, men också plikten för riksdagens utskott att ägna sig åt granskning av vad regeringen och riksdagen åstadkommer. Sedan finns det en lång rad förbättringar, men en sak som jag tycker är viktig är att forskningens frihet har kommit in i fri- och rättighetskatalogen, säger han, och kompletterar med att det också är viktigt att Sveriges EU-medlemskap nu framgår tydligt av regeringsformen. koMproMiss oM personVaLen Några frågor har krävt mer diskussion än andra innan utredningen kunnat enas. De borgerliga partierna har bland annat drivit på för att införa skilda valdagar för riksdags- och kommunalval, och för att spärren i personvalen ska slopas. I den första frågan lyckades man inte få stöd av utredningen, i den andra blev resultatet en sänkning av spärren. – De borgerliga partierna och miljöpartiet Daniel Tarschys (FP) Morgan Johansson (S) Mats Einarsson (V) Henrik von Sydow (M) drev att man skulle ta bort personvalsspärren. Det hade inneburit att partiernas listning i praktiken inte haft någon betydelse, och det hade satt igång stora centrifugala krafter inom partierna – ett allas krig mot alla. Framför allt 28 Advokaten Nr 2 • 2009 Foto: kerstin mothander (tarschys)