Advokaten 1
Fokus Grundlagsutredningen » lagsskydd för den en
skildes privatliv. Detta är sammantaget reformer som öppnar för fri- och rättighetsadvokater att värna sina klienters intresse, säger han. Han kopplar också detta till förslagen om stärkt normprövning och en tydligare roll för domstolarna. – Domstolsreformerna gör att grundlagens rättighetskapitel nu kan ta steget från politisk retorik till juridisk realitet. ökat Förtroende Utredarna är färdiga med sitt fyra år långa arbete. Nu vidtar remissbehandling och sedan beredning i Regeringskansliet. Det är svårt att tänka sig att stridsfrågor som skilda valdagar eller författningsdomstol ska väckas till liv i debatten igen inom den närmaste framtiden. Morgan Johansson hoppas att utredningens förslag ska stå sig och att den nya regeringsformen ska leva lika länge som den gamla, i över 35 år. – Har de borgerliga gjort upp om det får de stå fast vid det handslaget. Det gäller också skilda valdagar, säger han. Daniel Tarschys tror också att ramverket för regeringsformen kommer att hålla länge, även om enskilda detaljer säkert kan komma att ändras. Men han vill tona ner förhoppningen om att en ny grundlag i sig kan öka förtroendet för rättsstaten och demokratin, som direktiven för utredningen säger. – Det är inte genom grundlagsreformer, utan genom praktisk tillämpning, som man stärker det förtroendet, säger Daniel Tarschys, som tillägger att det ändå finns vissa förslag som kan bidra till ett ökat förtroende. n Karin Åhman: ”Förslaget stärker ersättningsrätten” Förslaget till ny regeringsform kan stärka äganderätten och öka rättssäkerheten anser Karin Åhman, docent i konstitutionell rätt och aktiv i Föreningen Ägarfrämjandet. K arin Åhman är på det hela taget nöjd med Grundlagsutredningens förslag. – Man får vara realistisk, inse att det är svåra frågor och att det är politik som ska formas och att man måste hitta eniga ingångar. Man tydliggör flera saker, bland annat när det gäller äganderätten och ersättningsfrågan, säger hon. – Det är en framgång att principen om full ersättning grundlagsfästs. Det kan vi ta som avstamp när vi diskuterar dessa frågor framöver, säger hon. Föreningen ägarFräMJandet uppvaktade Grundlagsutredningen för att få ett starkare skydd för äganderätten inskrivet i regeringsformen. Enligt Karin Åhman har den nuvarande regeringsformen ställt till problem för att grundlagen angav en ersättningsrätt vid vissa rådighetsinskränkningar, samtidigt som det i förarbetena finns skrivningar som många menar går emot lydelsen i grundlagens andra stycke. Likaså har inte grundlagen angett nivå på ersättning vid expropriationer utan denna anges ska utgå för förlusten enligt grunder som bestäms i lag. Det har gjort det svårt för enskilda och företag som fått egendom exproprierad att kräva sin rätt till full ersättning. Utredningens förslag ökar förutsebarheten och därmed rättssäkerheten, anser Karin Åhman. Man får vara realistisk, inse att det är svåra frågor och att det är politik som ska formas och att man måste hitta eniga ingångar. grundLagen är basen för hur samhället styrs, och har därmed såväl symbolisk som praktisk betydelse, menar Karin Åhman. – Symboliken är viktig. Man ska inte underskatta ordens betydelse. Men händer inget därefter, då minskar betydelsen också av symboliken. Så det måste finnas en efterföljd. Nu är det andra aktörer som ska se till att detta faktiskt får en betydelse. Domstolarna förstås, men naturligtvis också de som uppträder i domstolarna, den övriga juristkåren, säger hon. Även slopandet av uppenbarhetsrekvisitet och betoningen av domstolarnas speciella roll kan få betydelse för möjligheten att värna äganderätten såväl som andra fri- och rättigheter, tror Karin Åhman. – Det här är ju en förändring som redan varit på gång i och med Europarätten. Normprövningen har ju blivit mer och mer en praktisk verksamhet. Nu befäster man detta i grundlagen. Härigenom torde också normprövningen få större praktisk betydelse framöver. n 30 Advokaten Nr 2 • 2009