Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll och krönika
Vårdguiden Vanans makt...
Vårdguiden ... och vanmakt
Vårdguiden Första hjälpen till ett nytt liv
Vårdguiden "Jag kände mig som en tidsinställd bomb
"
Vårdguiden "I början var det jättesvårt" och "Jag
blev livrädd för smärtan i bröstet"
Vårdguiden Luktsinnet/ Det dolda sinnet
Vårdguiden Förlorat luktsinne kan ha 200 orsaker
Vårdguiden Överkänsligt luktsinne drabbar upp till
10 procent
Vårdguiden Endast för män!
Vårdguiden Endometrios - en dold kvinnosjukdom
Vårdguiden "Ett sunt liv utan stress har hjälpt"
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Vi skola icke röka
Vårdguiden Akuta gynbesvär - ring Vårdguiden!
Vårdguiden Yrke: Medmänniska
Vårdguiden Bli stödperson BLI STÖDPERSON För att v
ara stödperson krävs ingen vårdutbildning. Stödpersonens uppgift är inte att ersätta vårdpersonal, inte heller att ta över ansvaret för ekonomin eller fungera som juridiskt ombud. Syftet är helt enkelt att vara ett stöd i personliga frågor och en kontakt utan för vården. Stödpersonen har tystnadsplikt. Man får ett litet arvode och ersättning för kostnader. Hur ofta man träffas varierar. En del ses varje vecka, andra träffas ett par gånger per månad, men då under lite längre tid. En månad efter det att tvångs vården upphört har man inte rätt till stödperson längre. Därefter kan den som har varit stödperson i stället bli kontakt person. Psykiatrisk tvångsvård innebär att vårdas mot sin vilja, om man har en allvarlig psykisk sjukdom, till exempel psykos eller depression med självmordstankar. Sjukdomen kräver vård dygnet runt. Rättspsykiatrisk vård innebär att en person lider av en allvarlig psykisk störning när han eller hon begått ett brott och dömts till rättspsykiatrisk vård i stället för kriminalvård. Mer information om vad en stödperson förväntas göra kan du hitta på internet, Patientnamndenstockholm.se intresserad av andra människor. Att kunna lyssna och känna av situationer är viktigt, säger Inga. Under årens lopp har hon träffat personer med skiftande sjukdomsdiagnoser. En viktig del i mötet är att be kräfta känslor. – Om en person är paranoid och inte har ätit på länge av rädsla för att maten kan vara förgiftad säger jag inte: ”Vem skulle vilja göra något sådant?” utan ”Vad hungrig du måste vara!”. Annat att tänka på kan vara att hålla sig till de uppgjorda planerna vid en permission, inte ändra efter hand. Ofta, menar Inga, är det också bra att vara neutral och inte ge sig in i häftiga diskussioner. Brustna relationer I många fall har Inga Lööwf blivit stödperson till någon vars nära relationer av olika anledningar har brustit. Personen kanske inte vill ha kontakt med släktingar på grund av gamla konflikter. Eller orkar helt enkelt inte träffa sina anhöriga. I vissa fall bryter barnen kontakten med en förälder. – Och så finns det de som inte har några anhöriga alls – och de är väldigt många. För dem kan man som stödperson fylla en viktig funktion. Inga Lööwf är övertygad om att stödpersonerna gör skillnad, men tycker att det är svårt att nå ut med information till vården om att det går att få en stödperson. Och så efterlyser hon fler män som vill bli stödpersoner. Av dem som döms till rättspsykiatrisk vård är de flesta män. Hon tror att de gärna vill ha manliga stödpersoner. Vårdguiden nr 3 2012 25
Vårdguiden Stoppa småbarnssmittorna
Vårdguiden Från förkylning till vattkoppor
Vårdguiden Baksida