AMES 1
gårdagens skärsår bultade under plåstret på tumme
n var det lätt att hålla sig för skratt. Men vi är ett team som gjort detta tillsammans. Vi peppade varandra, såg till att underlätta för varandra så mycket som möjligt och tillsammans gjorde vi det. OLLE ÄR NOGA MED ATT POÄNGTERA att arbetet i kollektivet sker på lika villkor. Allas arbete är precis lika mycket värt. Och det tror han har gjort att teamet fortfarande håller ihop och arbetar så bra ihop efter så många år. – Vi har våra olika inriktningar och områden som vi är bra på. Och vi är övertygade om att om alla gör det man kan bäst- då blir det bra. Sedan har vi naturligtvis bra insyn i varandras uppgifter och kan avlasta och hjälpa till. Men faktum är att utan en kaffeansvarig faller många bra projekt. HAN MENAR ATT GRUPPEN varit räddningen många gånger, då ork och motivation sviktat. När en är låg kan de andra hjälpa upp. Och så är det tvärtom nästa gång. Lika väl som delad glädje är dubbel glädje är delad tyngd hälften så tung. – Det är också därför framgången med Den 18 blomstertid nu kommer känns så fantastisk! menar han. Vi har gjort det här tillsammans. Från filmteam med ljud, ljus och smink till skådespelare, statister och markpersonal. Vid en inspelning är vi mellan 30 och 40 personer där alla har sin viktiga del att fylla. Och det är vad lagarbete handlar om. OLLE BERÄTTAR OM KÄNSLAN att stå på röda mattan på en avspärrad Drottninggata mitt i Norrköping inför världspremiären av den äntligen färdiga långfilmen. Den magiska atmosfären. Sextonhundra vänner, bekanta, medarbetare, samarbetspartners och nyfikna Norrköpingsbor. Alla finklädda, glada och förväntansfulla. – Det var mitt livs störta wow-ögonblick, säger han andaktigt. Känslan av att ”Titta! Vi klarade det!”. Det var en otrolig boost för oss själva naturligtvis. Och inte minst en liten lagom knäpp på nosen åt våra belackare, ler han. Och så kom nomineringarna till Guldbaggegalan i början av januari, där Blomstertiden blivit nominerad till bästa ljud, bästa effekter och bästa film. – Helt galet! Men så otroligt roligt. Det är verkligen ett kvitto på att det vi gjort är bra, trots att en del rynkat på näsan och ifrågasatt vad vi över huvud taget har i den finsoffan att göra. En viss beskhet kan anas igenom även om stoltheten döljer det mesta. Men att inte bry sig är nog de mest provocerande vi kan göra, konstaterar han. Men att ha peakat sin arbetskarriär redan innan trettio? Kan det inte kännas nedslående? Som om allt redan är uppnått? – Absolut inte, skrattar Olle, men håller med om att visst kan det kännas lite sorgligt att aldrig mer få vara med om den där ”första gången”. Samtidigt kommer varje framgång att vara ett lyckoögonblick, om än inte i samma kaliber, så det känns mest sporrande att jobba mot att få uppleva det igen. Att få använda allt det vi lärt oss. Att till exempel radiostyra bilkrockar, spränga broar och elda ner hus… på riktigt! FILM ÄR SPECIELLT. Det kostar mycket pengar och naturligtvis vill alla säkra sin insats vilket innebär att hela projektet har handlat lika mycket om investerare, distributionsbolag, filmfonder och biografkedjor och tv som själva filmen. Därför är det med stor glädje kollektivet under de senaste tre åren skapat ett nära samarbete med