Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna synen på näthat Men det
är så tråkigt att se hur det har blivit. Att det har blivit en sådan tummelplats för hat, hot och politiska agendor från olika håll. Rättsväsendets företrädare och aktörer polisanmäler inte nätkränkningar som de utsätts för, enligt Mårten Schultz som frågade sig om rättsstatens företrädare har gett upp. Samtidigt konstaterade han att det är statistiskt sett väl motiverat. En rapport från Brå 2015, som behandlade kränkande brott på internet, visade att 96 procent av alla anmälningar leder överhuvudtaget inte till någon åtgärd alls. I Schultz organisation framhåller man att allvarliga brott ska anmälas. Konsekvenserna av det utskrämma människor till tystnad, sammanfattade han. Dagens regelverk håller på att ses ”Användandet av yttrandefriheten skränker de facto yttrandefriheten eftersom det tystar för att kränka andra inöver. Flera utredningar arbetar på olika sätt med dessa frågar. Lagstiftaren arbetar med frågan, både den nuvarande och förra regeringen har tagit frågan på stort allvar. Men det kommer inte att räcka. Det spelar inte någon roll hur många regler vi har om rättsväsendet inte arbetar med dem, ansåg Schultz. – Den enda lösningen är människor. Så kränkningar på nätet är ett demokratihot och ett hot mot rättsstaten också.” redda näthatet är att utsatta lämnar sitt yrke, och självcensur, ämnen som migration undviks eller vissa plattformar. Även rättssamhällets aktörer påverkas när de utsätts för orkestrerade hatkampanjer tror Schultz. – Vi har en paradox. Vi har ett regelverk som konstruerats för att ge ett långtgående skydd för yttrandefriheten men det missbrukas för att skadeståndsrätten, att enskilda själva antingen ensamma eller med stöd av advokater och rättsskyddet eller organisationer stämmer, sa Schultz och menade att man kan göra på samma sätt som upphovsrättsindustrin har gjort, att man använder sig av de civilrättsliga verktyg som finns för att beivra rättighetsinskränkningar eller rättighetskränkningar. Dessutom kan man öka möjligheterna på olika sätt, stärka den skadelidandes möjligheter att själv utkräva ansvar. Mårten Schultz gav exempel på flera sätt: l Att arbetsgivare oftare betraktar kränkningar av de anställda, som hör ihop med arbetet, som ett arbetsmiljöproblem och att arbetsgivaren helt enkelt stämmer för sina arbetstagares räkning för att utkräva ansvar. l Kunskapshöjande aktiviteter: människor måste känna till sina rättigheter och möjligheter. l Brottsskadeersättning kan utgå när man har blivit kränkt på internet. När den har utgått även om inte någon har blivit dömd så inträder Brottsoffermyndigheten och har rätt att regressvis kräva ut ersättningen om det finns stöd för det i skadeståndsrätten vilket det ofta gör. l Kommersialisera kränkningsersättningarna för att komma åt den preventiva effekten. Schultz organisation har precis fått prövningstillstånd i HD. Man har köpt en fordran på kränkningsersättningen av en person som har kränkts i en blogg. – Vi har köpt den och stämt den som är ansvarig, blogginnehavaren. Den enda rättsfrågan är: Går det att köpa och sälja kränkningsersättningar innan man har gjort någonting med dem, att de har manifesterats på något vis? Om det är möjligt så kan finansbolagen börja tråla internet och köpa dem och stämma i bulk. Det tror jag är framtiden! n Jämställdhet och mångfald på advokatbyrån – en framgångsfaktor? / Maria Billing. Att processa med regeringsformen som redskap / Percy Bratt, Thomas Rolén. Robin Oldenstam. terna för säkerhetsåtgärder. Jämfört med domstolsprocessen finns det begränsningar för säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden. Det tar tid innan skiljenämnden ens finns på plats, och i Sverige är en av skiljenämnd beslutad säkerhetsåtgärd inte en exekutionstitel och kan därmed inte verkställas. Därför är säkerhetsåtgärder också mindre vanliga i skiljeförfaranAdvokaten Nr 9 • 2016 den. Trots detta kan det främst i internationella skiljeförfaranden iakttas en ökande trend av säkerhetsåtgärder beordrade av interimistiska skiljemän, och i vissa länder är sådana åtgärder verkställbara. Det finns också förslag på att säkerhetsåtgärder, som genom parternas avtal ges formen av en skiljedom, i framtiden ska vara verkställbara även i Sverige. n 19 »