Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Dataskyddsförordningen
ställer nya EU:s nya dataskyddsförordning (EU) 2016/679 träder i kraft den 25 maj 2018. Förordningen ersätter den svenska personuppgiftslagen (PUL). Föreskrifter vid gåva / Örjan Teleman. Styrelseledamöters lojalitetsplikt / Jessica Östberg. Advokat Karl-Fredrik Björklund och Caroline Olstedt Carlström, internationell dataskyddschef vid e-betalningslösningsleverantören Klarna och tidigare advokat, redogjorde för några av de viktigaste nyheterna i förordningen och gav praktiska tips om hur man kan ge mervärde till klienterna i rådgivningen om personuppgiftsfrågor. En stor förändring är att ”missbruksregeln” i PUL 5 a § inte finns i förordningen. Karl-Fredrik Björklund förklarade att Sverige sedan 2007 har haft ett nationellt undantag för behandling av ostrukturerat material, till exempel i löpande text, mejl, PM, protokoll. Vi har kunnat strunta i PUL när det inte har varit fråga om sökbara register. – Detta upphör! Nu ska ni ge information om allt, sa Björklund. Men Björklund gissade att EU:s nya dataskyddsmyndighet kan komma med ett uttalande som innebär ett undantag som motsvarar det i PUL 5 a §. Artiklarna 6 och 7 i förordningen innebär att otvetydigt samtycke är tillräckligt för att behandla ”Gör allt för att hålla er undan från samtycke! Regeln är krånglig och kommer att bli ännu mycket krångligare.” personuppgifter. Information om vad det omfattar måste presenteras tydligt. Det är också tillräckligt att behandlingen är nödvändig på annan grund, som för att fullgöra ett kundavtal, eller att den kan göras efter en intresseavvägning om syftet är gott och uppgifterna om individen inte är alltför känsliga. Caroline Olstedt Carlström varnade: – Gör allt för att hålla er undan från samtycke! Regeln är krånglig och kommer att bli ännu mycket krångligare. Om det finns någon annan legal grund för behandlingen av uppgifter, så använd den! En annan stor nyhet finns i förordningens artikel 12 om elektronisk tillgång till personuppgifter: Nu ska den som är registrerad kunna begära registerutdrag också elektroniskt, inte bara genom en undertecknad skriftlig begäran – och har då rätt att även få uppgifterna i elektronisk form. Det innebär problem att identifiera personen som begär utdrag. Det kan krävas autentisering med Bank-ID eller liknande. Man får inte skicka registeruppgifterna elektroniskt på öppna nät, utan kan behöva skicka på ett skyddat sätt. Genom artiklarna 13 och 14 införs långtgående krav på att ge en stor mängd information till individerna när man påbörjar behandlingen av deras uppgifter, även om det bara handlar om till exempel utgående e-post. artikel 20 inför en rätt till uppgiftsportabilitet. En kund som exempelvis vill byta bank eller försäkringsbolag har rätt att få sina registrerade uppgifter från den tidigare leverantören på ett medium som en minnessticka, eller skickade till sig elektroniskt. Förordningen innehåller nya bestämmelser om transparens: När leverantören börjar behandla uppgifterna ska den informera om att kunderna har rätt till radering (artiklarna 17–19) och rätt att göra invändningar mot beÖverläkare: Finns skäl att Rättsintyg kan se annorlunda ut beroende på om det är en rättsläkare eller någon annan läkare som skrivit det. Advokat Johan Eriksson och överläkare Petra Råsten Almqvist menade därför att det finns skäl att vara mer kritisk till rättsintygen. Advokat Johan Eriksson talade inför en full föreläsningssal om Nationellt forensiskt centrums (NFC) nya arbetsmetoder och de risker han ser med den modell för resultatvärdering de ägnar sig åt. I nästa nummer av Advokaten kommer Johan Eriksson med flera att berätta mer om modellen som bygger på att man kombinerar en slutsats från en forensisk bedömning med den förhandssannolikhet som finns om ett påstående. 20 Omkring 40 procent av de omkring 10 000 rättsintyg som skrivs varje år i Sverige utfärdas av läkare som inte är specialister inom rättsmedicin. Alla legitimerade läkare inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är nämligen skyldiga att göra kroppsundersökningar och skriva rättsintyg avseende dessa på begäran av polis och åklagare, trots att rättsintyg egentligen i många fall bör inhämtas från rättsläkare inom Rättsmedicinalverket eller läkare som RMV har avtal med. Advokat Johan Eriksson, som kommit att intressera för rättsmedicinsk undersökning och dokumentation kring skador, uppmanade med anledning av det till att vara mer kritisk till innehållet i rättsintyg. – Det finns en tendens hos oss advokater att alltför lättvindigt acceptera det åklagaren säger att rättsintyget betyder. Min uppfattning är att det kan finnas Advokaten Nr 9 • 2016