Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Så kan de stora civilm
ålen De stora civilmålen skulle kunna handläggas mycket snabbare och rationellare. Det menar Peter Danowsky, som utifrån sina processerfarenheter lade fram flera konkreta förslag vid sitt seminarium. Advokat Peter Danowsky belyste grunderna i aktiebolagslagen för processer om styrelse- och revisorsansvar. Han gav exempel utifrån tekniska frågor i två aktuella mål, där han är ombud: målet där han företräder Troms Kraft mot Grant Thornton samt HQ-målet, där han företräder två tidigare styrelseledamöter. När Peter Danowsky började på advokatbyrå för 40 år sedan kastades han direkt in i Leoprocessen om läkemedelsskador. – Vi hade fem huvudförhandlingar: Advokatdagarna innebär ett utmärkt tillfälle att träffa kolleger från hela landet. tre i tingsrätt, en i hovrätt och en i Högsta domstolen. De framstod alla som gigantiska. Vi höll på fem, sex veckor. Det är med vår tids mått mätt inte så mycket för ansvarsprocesser, sa han. Han konstaterade att mål av den här typen omfattar ett mycket stort processmaterial. Till exempel omfattar HQ:s bevisuppgift i det pågående målet 35 sidor och innehåller 56 bevisteman. Processmaterialets omfattning ”Det är inte i någons intresse att det ska vara på medför att förhandlingen tar mycket lång tid. Huvudförhandlingen i Grant Thornton-målet startade den 14 september 2015 och avslutades den 11 mars, efter omkring 55 förhandlingsdagar. Peter Danowsky menade att ett sådant system är krafdet här sättet, allra minst i advokaternas intresse.” tigt ineffektivt. – Det borde gå att förenkla! sa han. Det pågående HQ-målet började den 8 november 2016. Enligt förhandlingsplanen är 99 förhandlingsdagar utsatta, med tre, fyra dagar i veckan fram till den 22 juni 2017. Peter Danowsky diskuterade frågan om vad som behöver bevisas i ansvarsmålen. Redan av lagtexten avseende styrelsens uppdrag följer tydliga instruktioner till ombuden om vad domstolen måste få underlag för och hur de ska lägga upp processen, menade han. Peter Danowsky ansåg att processer som tar fem, sex år i första instans och involverar kostnader på flera hundra miljoner i ombudsarvoden redan i första instans är en orimlighet. Peter Danowsky menade att de stora processerna i civilmål är tveksamma utifrån rättssamhällets bästa intresse. – Det är inte i någons intresse att det ska vara på det här sättet, allra minst i advokaternas intresse. Han menade att de stora processerna är tveksamma utifrån rättssamhällets bästa intresse. Visserligen finns ett behov av ett sanktionssystem innefattande möjlighet till skadestånd. Regler behövs för att undvika olika typer av missförhållanden och direkta missbruk och för att reparera den skada som har inträffat. Wersäll efterlyser praxisbildning för nya regler Nya regler ska markera tydligare mot återfall i brott. Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president, efterlyste praxisbildning rörande bland annat vad som är just återfall respektive nyupptäckt brottslighet. Den 1 juli i år trädde nya regler i kraft för hur domstolarna ska bestämma ny påföljd när en tidigare dömd person döms för ytterligare brott. Regleringen gör en principiell skillnad mellan 22 brott begångna före en tidigare dom – nyupptäckt brottslighet – och brott begångna efter en tidigare dom men innan påföljden helt har verkställts eller annars upphört: återfall. Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president, förklarade bakgrunFredrik Wersäll. den till den nya regleringen. Han var särskild utredare i Påföljdsutredningen, som de nya reglerna främst bygger på. – Rättspolitiskt är grundtanken att markera tydligare mot återfall. Det har varit vanligt i domstol att det inte uppmärksammats att det varit fråga om återfall, utan det har behandlats som flerfaldig brottslighet, sa han. Möjligheten att bestämma att en tidigare dom ska omfatta också tillkommande brottslighet, så kallad konsumtionsdom, eller att undanröja en utdömd påföljd och bestämma ny gemensam påföljd för den samlade brottsligheten används numera bara i undantagsfall. – Grundprincipen är att domstolarna alltid ska döma till en ny påföljd, och det är först när man dömer till en ny påföljd som det blir pedagogiskt tydligt att man straffmäter det nya brottet, vilket inte alls blir lika Advokaten Nr 9 • 2016