Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna penningtvättsområdet rät
t till ökad insyn beträffande verklig huvudman på advokats klientmedelskonto. l Process- och utredningsundantaget bibehålls för advokater. l Införande av sanktionsavgifter. enligt det nya direktivet är det, berättade Johan Sangborn, ofrånkomligt att sanktionsavgifter aktualiseras i alla medlemsländer vid överträdelser av penningtvättslagstiftningen, eftersom kravet på sådana är tvingande. I det svenska betänkandet om hur det fjärde direktivet ska genomföras i svensk rätt finns ett förslag som säger att sanktionsavgifter får utdömas vid sidan av sedvanliga disciplinära påföljder. Disciplinnämnden ska när en advokat för överträdelse av PTL tilldelats en erinran eller varning (med eller utan straffavgift) enligt förslaget överlämna till Justitiekanslern att avgöra om advokaten dessutom bör åläggas att betala en sanktionsavgift (lägst 5 000 kr och högst ett belopp som motsvarar två gånger den vinst som advokaten erhållit till följd av överträdelsen, eller om sådant belopp inte går att fastställa, ett belopp motsvarande högst 1 miljon euro). Dessutom föreslås en överklagandemöjlighet avseende både beslutet om sanktionsavgift och den disciplinära påföljden till Högsta domstolen. Johan Sangborn, som var expert i utredningen, skrev ett särskilt yttrande med flera kritiska synpunkter på genomförandeförslagen. Även Advokatsamfundet var kritiskt i sitt remissyttrande, inte minst till förslaget om sanktionsavgifter. Trots att nästan inget medlemsland ännu hunnit genomföra de omfattande regeländringar som föreskrivs i det fjärde penningtvättsdirektivet, har EU-kommissionen redan kommit med ytterligare förslag som ska komplettera den tidigare lydelsen av det fjärde direktivet, bland annat med anledning av Panamadokumenten, kommenterade Sangborn. karin faxén ågrup, advokat och chefsjurist vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå, berättade om hur de nya förslagen kan slå i praktiken. Hon underströk att det i fråga om klientkännedom handlar om nya tydligare regler och inrättandet av det centrala äganderegistret hos Bolagsverket, som i vart fall på sikt kan komma att underlätta klientkännedomskontrollen. – Men essensen när det gäller frågan om klientkännedom är att det nya förslaget innehåller små förändringar på alla punkter. Det är inte några omvälvande förändringar om vad advokaten ska göra när det gäller att ta reda på mer om sin klient, sa hon och tilllade att det i direktivet betonas att advokater ska inventera och skapa tydligare rutiner för klientkännedomen. Det är mer fokus på egen riskbedömning som ska uppdateras och som ska fyllas med skriftliga rutiner om hur man hanterar varje uppdrag. n Mari Heidenborg och Bengt Ivarsson. innebära, bland annat eftersom bevisproblemen kvarstår. En normativ effekt? Ja, det är kanske möjligt med en lagändring enligt Ivarsson, som dock betonade att ett nej redan i dag är ett nej. Han ifrågasatte även om det är rätt att använda straffrätten för att uppnå en normativ effekt. Det finns andra och bättre vägar att göra det på. Ivarsson ser en fara i att samdet är omöjligt att införa den här lagstiftningen. Däremot ifrågasätter han lämpligheten. Det första man måste fråga Advokaten Nr 9 • 2016 sig, enligt Ivarsson, är vad syftet är med lagändringen. Är det fler fällande domar? Det kommer den nya lagstiftningen inte att tidigt som det införs en regel om frivillighet så införs ett oaktsamhetsbrott. – Samtyckesregleringen i kombination med införandet av ett oaktsamhetsbrott innebär två bevislättnader samtidigt för åklagaren. Det medför en ökad risk för att oskyldiga döms, sa Ivarsson som ansåg att det finns en risk, fast det sägs i utredningen att det inte ska bli så, att det läggs en förklaringsbörda på den tilltalade. Ivarsson menade även att det finns även en risk för att när de som varit utsatta för sexualbrott märker att det inte blir fler fällande domar då tappar de tilltron till rättsväsendet. n 31 Johan Sangborn konstaterade att under senare år har frågor och diskussioner om penningtvätt och terroristfinansiering formligen exploderat. »