Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Medling i vårdnadsm öp
pn Medling i vårdnadsmål har många fördelar. Men det finns en hel del som kan bli bättre. Enligt föräldrabalken finns möjligheten att utse medlare i vårdnads-, boende- och umgängesmål. Det saknas i dag en fastställd metod för medling. Advokaterna Mia Edwall Insulander och Alexandra Lyckman använder sig av en metod som kallas konferensmodellen, som kan sättas i kontrast till den så kallade Göteborgsmodellen. En viktig poäng med konferensmodellen, enligt dem, är att båda parterna är närvarande samtidigt och med medlarnas hjälp och bistånd på ett konstruktivt sätt framför inför varandra vad de vill ha sagt och att de lyssAdvokatetik – intressekonflikten i praktisk tillämpning / Lena Frånstedt Lofalk, Bo Ahlenius. nar på varandra. – Det öppnar upp för kommunikation. Parterna lär sig att kommunicera samtidigt som de försöker hitta en lösning. När de sitter tillsammans ser de varandra som medparter, inte motparter. De bråkar inte heller förbi varandra, sa Mia Edwall Insulander. Medlingen går till så att det hålls tre strukturerade möten på tre timmar per gång under en fyraveckorsperiod, dessutom bokas en reservtid. Vid det första mötet får parterna ge sin historia. Sedan får parterna ta upp vilka frågor som de vill ta upp under ål öppnar Advokaterna Mia Edwall Insulander och Alexandra Lyckman berättade hur medling öppnar upp för kommunikation mellan parterna. medlingen. Huvudfrågorna i medling rör vårdnad, boende och umgänge. Men sedan har parterna möjlighet att ta upp viktiga praktiska frågor som inte är rent juridiska. Vid det andra mötet undersöks vilka lösningar som kan finnas. Sedan diskuterar man vilka som är bättre eller sämre. – Det är parterna som ska hitta lösningen, inte vi som medlare, tilllade Mia Edwall Insulander. Vi är varken domare eller ombud, utan vi hjälper parterna att hitta en bra lösning. Det är parterna som ska ta fram vilka frågor de vill diskutera under medlingen. Vid det avslutande mötet skickar Ny forskning om advokaters rollkonflikt i LVU-mål Advokaters rollkonflikt i LVU-mål har länge påtalats. Ny forskning visar att de offentliga biträdena på grund av målkonflikten ofta sätter sin egen uppfattning framför barnets vilja. Advokat UllaBella af Klercker har mångårig erfarenhet av att biträda barn och unga i sociala mål som brottmål. Hon menar att advokatens roll i tvångsvårdsmål är komplex eftersom biträdet enligt lag – allt i enlighet med barnkonventionen – i 32 egenskap av ställföreträdare är ålagd att inför domstol göra en bedömning av vad som är barnens bästa parallellt med sin lojalitetsplikt. – Det är inte särskilt sällan min subjektiva bedömning om barnets bästa krockar med barnets vilja. I praktiken innebär det att jag tankar av min klient på information som jag sedan kanske använder mot klienten i mitt yttrande till LÄS MER Wejedal & Östlund, Advokatens roll: Om ändamålsenlig rollfördelning i mål om tvångsvård av barn, Santérus Academic Press: 2016 förvaltningsrätten. Jag menar att det står i direkt strid mot våra yrkesetiska regler då vi har en lojalitetsplikt mot våra klienter, sa UllaBella af Klercker. Advokatsamfundet har också uppmärksammat att det finns en inbyggd målkonflikt i LVU-målen och att det är uppenbart att den dubbla lojaliteten kan strida mot de grundläggande riktlinjerna för advokatuppdraget. UllaBella af Klercker och Advokatsamfundet får medhåll av Sebastian Wejedal, doktorand i processrätt vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Han har tillsammans med forskaren Allison Östlund genom att studera domar från Förvaltningsrätten i Göteborg konsterat att advokater för barn i LVU-mål tenderar att ikläda sig rollen som barnets ”beskyddare” genom att hävda sin egen uppfattning om barnets objektiva intresse framför barnets subjektiva vilja. Advokaten Nr 9 • 2016