Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna Enligt Per Brinkemo har
lagen har ingen legitimitet i de länder som en stor del av de som söker asyl i Sverige härstammar från, därför hänger de kvar vid sedvanerätten. Man blandar inte in rättssamhället, utan löser konflikter och oförrätter själv. av klankultur och integrationen boken Mellan klan och stat, vilket han under Advokatdagarna 2016 höll ett seminarium om. Han understryker att klansamhällen inte är unikt för Somalia, utan att det är den vanligaste samhällsformen i hela världen. I Jemen, Afghanistan, Libyen, Sudan är klan som organisationsform av samhället högst påtaglig. Även i Centralasien, Mellanöstern, Afrika, Albanien och södra Italien lever klanväsendet. – Vi är så marinerade i stat att vi har svårt att se de samhällssystem som råder i omvärlden. Vi tror att vi är helt normala, men vi är extrema i en internationell kontext. Vi möter de människor som kommer hit som om de var svenskar med svenska erfarenheter. Men så är det inte. I stort sett alla asylsökande i Sverige kommer från länder där klaner spelar en mer eller mindre avgörande roll och präglar deras värderingar och syn på världen. Advokaten Nr 9 • 2016 Det lever i dag i Sverige flera hundratusen människor med rötter i klansamhällen. Per Brinkemo menar att Sverige under lång tid varit dåliga på att guida dessa människor in i vårt sätt att leva. – Det har varit tabu att tala om klansamhällen. Integration har bara handlat om att komma i arbete. Ja, det är viktigt, men det finns saker bortom det också. Förstår man det förstår man också mycket annat som sker, både i omvärlden och här i Sverige. per brinkemo arbetar i dag på länsstyrelsen i Östergötland där han arbetar i Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Han menar att klan som organisationsform är den struktur ur vilken hederskulturen är sprungen, oavsett om det handlar om kristendom, islam eller hinduism. – Klansamhällen har en komplice”Klansamhällen har en komplicerad relation till lagen. Eftersom de inte litar på lagstiftaren litar de heller inte på lagen.” rad relation till lagen. Eftersom de inte litar på lagstiftaren litar de heller inte på lagen. Lagen har ingen legitimitet i de länderna som en stor del av de som söker asyl i Sverige härstammar från, så då hänger de kvar vid sedvanerätter. Man blandar inte in rättssamhället, utan löser konfliker och oförrätter själv, säger Per Brinkemo och fortsätter: – Det är exempelvis det vi ser i Biskopsgården i Göteborg där unga män hämnas på varandra. Det kommer från att blodshämnd är ett grundläggande mänskligt sätt att hantera konflikter på då man inte fått upprättelse eller lyckats komma överens. Det är viktigt att rättssamhället känner till de här strukturerna för att kunna förstå vad som händer i Biskopsgården, för att förstå varför det finns svårigheter att få folk att vittna och känna tillit till polisen och se strukturerna bakom hedersvåld. n 41 »