Advokaten 1
blir irrelevant alla världens forskare, kallar kl
imatförändringarna för ett kinesiskt påhitt är ett uttryck för samma sak. vid en historisk tillbakablick är det tydligt att rätten att få yttra sig utan förhandsgranskning i kombination med tillgång till information utgör förutsättningar för den fria opinionsbildningen. 1766 års, då unika, tryckfrihetsförordning (TF) gav människor tillgång till information i en omfattning som de aldrig hade haft tidigare. Inte ens i riksdagens handlingar fanns dessförinnan någon insyn. Offentlighetsprincipen är också det centrala i TF och dess betydelse kan inte nog överskattas som ett verktyg för kontroll av makten. I tider av ökad nationalism, övertro på starka ledare och avsaknad av ett gemensamt samhällskontrakt kan det vara på sin plats att citera Erik Gustaf Geijer när han hävdade att lagen utgör det fundament som skapar nationens grundval. Respekten för lagen och rätten att ”fordra en bättre och en fri diskussion om medlen därtill” var enligt 1800-talspoeten kärnan i det svenska samhället. Yttrande- och tryckfriheten är också centrala rättigheter i en demokrati. Men det är inte i första hand som uttryck för en individuell rättighet, som offentlighetsprincipen, meddelarskyddet och censurförbudet gör störst nytta. Fråga är om konstitutionella samhällsintressen. Detsamma gäller många andra rättigheter. Inte minst integriteten. Intresset av ett starkt integritetsskydd är på samma sätt som tryckoch yttrandefriheten ett individuellt uttryck för ett starkt samhällsintresse. Det viktiga syftet är att värna det öppna demokratiska samtalet. Att balansera dessa intressen är emellertid ingen lätt uppgift. Det blir särskilt tydligt när det gäller den hotoch hatretorik som utspelar sig utanför det grundlagsskyddade området. Den undervegetation av desinformation, hot och hat som förekommer på sociala medier riskerar även att tysta det öppna samtalet. Fler och fler människor hesiterar i att verka på sociala medier därför att de då riskerar att utsättas för starkt kränkande påhopp av nätets flåbusar, vars livsluft tycks utgöras av ohämmat hat. Demokratins dödgrävare får härja fritt utan att samhälAdvokaten Nr 9 • 2016 lets institutioner, läs polis och åklagare, tillhandahåller den utsatte något skydd alls. Sverige är i det avseendet i det närmaste ett laglöst land. Och några av de politiska partierna tycks inte ens kunna förmå medlemmar i ledande befattning att i debatten hålla sig inom de ramar som anständigheten kräver. Okvädingsord mot ministrar, hotfulla twitterinlägg och svårt rasistiska skämt utgör sorgliga exempel från senare tid. Vi lever i de bedrövliga nättrollens tidevarv. När traditionella medier och public service blir obsoleta till förmån för en parallell struktur på twitter och facebook, styrd av mediaföretag som det amerikanska Breitbart, ryska trollfabriker eller SD-styrda främlingsfientliga sajter, då är den demokratiska rättsstaten i fara. det är bekymmersamt att konstatera att den starka rörelse med influenser från kontinenten som ledde fram till 1766 års TF och som alltjämt utgör grundvalen i vår demokrati är under hot. Samhället står inför stora utmaningar när verkligheten har blivit subjektiv. Internet är ett omistligt kommunikationsredskap, en värdefull kunskapskälla och en mötesplats för människor. Samtidigt har nätet kommit att erbjuda en scen för falska nyheter och desinformation. Objektivitet ratas till förmån för känslor och tro. Ogrundade konspirationsteorier får fotfäste. Människor kan inte längre enas om grundläggande fakta. I denna värld är man skyldig intill man lyckats bevisa sin oskuld. Intellektuell hederlighet får stå tillbaka för lögnen. Det ankommer på alla goda intellektuella krafter att kräva respekt för fakta, redovisning av fakta och att uppmana till kritiskt tänkande. Kampen mot lögnens kolportörer och relativisering av fakta måste oförtrutet drivas vidare. ”I den så kallade post-trutheran suddas gränserna ut mellan vad som är sant och falskt. […] En etisk relativism får fotfäste.” Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 5