Kollega 1
»JAG HÖR ANDRA KVINNOR MED SJAL SOM UTSÄTTS FÖR R
ASISM OCH BLIR PÅHOPPADE UTE PÅ STAN, MEN JAG MÄRKER INTE SÅ MYCKET AV DET. I DAG ÄR SJALEN OCKSÅ EN DEL AV MIN FEMINISTISKA KAMP. « V i vill tro att det handlar om självmord men det kan fi nnas en fysisk hand som faktiskt hjälper henne över räcket, förklarar Susanne Namaani. Kvinnan kan ha vägrat att gifta sig med en äldre kusin eller envisas med att gå ut i fel kläder. Förövarna, om de fi nns, går nästan alltid fria. Även om en mördare döms för brottet är skammen som borttrollad. Varför är hedersbegreppet så starkt i vissa grupper? Och vem är hon med sjal som föddes som Susanne Svensson i Stockholmsförorten Vallentuna? Fotografen och jag ska snart få veta. Efter att ha gett instruktioner hur vi ska köra och sedan gå, släpper Susanne Namaani in oss genom en gallerförsedd dörr. Adressen är hemlig. Kvinnorna som har fl ytt hit måste skyddas från sina familjer till varje pris. − En mamma och pappa vet att de inte kan överleva om deras barn har dragit vanära över familjen. De kan bli helt utfrysta av den egna gruppen. Ingen bjuder dem på bröllop, ingen vill gifta in sig i familjen, ingen kommer att tilltala dem i aff ären, ingen kommer att hjälpa dem eller ge dem privata lån. Påtryckningarna utifrån blir så otroligt starka att de inte bara kränker sitt barn utan faktiskt uppmanar henne eller honom att dö. Men ändå. En pappa som puttar sin dotter över kanten. En mamma som sträcker fram en pillerburk med sömnmedel. Eller en hel släkt som åker på kryssning och där mitt ute på havet så tar en mamma och en moster sin en gång älskade fl icka ut på däcket och föser henne fram till relingen. − Det här har kvinnorörelsen problem med. Det är så lätt att tänka på män som våldsutövare men jättesvårt att förstå att det kan vara en mamma som ligger bakom ett hot, ett mord eller en misshandel. Många feminister vill peka på ett starkt patriarkat, att kvinnan gör det mannen vill, men om vi tittar på könsstympning så vet vi att det 30 KOLLEGA 4-12 är kvinnorna som är pådrivande. Vi måste vara ärliga och säga hur det är. Hedersförtryck är inte knutet till religion eller etnicitet men grupperna som utövar hot och våld har sin bakgrund i samhällen som lider brist på demokrati och som har starka patriarkala familjesystem. Alla kan drabbas: unga och gamla, fl ickor och pojkar, kvinnor med barn och kvinnor utan barn. Förövarna kan också vara off er. De som har mest makt är i sin tur påverkade av sina sociala kontakter. Susanne Namaani säger att det är en myt att off ret är en hårt hållen muslimsk tjej med sjal som vill vara tillsammans med en svensk kille. − Sanningen kan vara att det är en kvinna med barn. Hos oss på Somaya är den målgruppen störst. Hon kan ha kort kjol, vara piercad och ganska sminkad med välmanikyrerade naglar. Ofta är hon stark och tydlig med vad hon vill ha och inte ha. Förr förstod inte socialtjänsten att en tjej som kom till dem och ”såg okuvad ut” var i behov av hjälp men de har blivit bättre på att förstå. Problemet är att hedersrelaterade brott inte fi nns i lagboken, menar Susanne Namaani: − Det betyder att om en pappa visar en snara för sin dotter och uppmanar henne att hänga sig räknas det i dag som ofredande fastän innebörden är mycket allvarligare. Systerjouren Somaya arbetar för att få till en lagändring. Susanne Namaani utbildar poliser, träff ar jurister, ställer statsministern mot väggen. Hon skrattar när jag frågar om han vet skillnaden mellan hedersrelaterat våld och ”vanlig” hustrumisshandel. − Nä. Jo. Han vet men han menade att den största mängden brott handlar om mäns våld mot kvinnor. Han pratade som en feminist, att det är patriarkatet som är den stora boven. Jag försökte göra det