Kollega 1
BÖCKER Åsa Larsson Till offer åt Molok Albert Bon
niers förlag En björn skjuts och i dess mage upptäcks en tumme från en människa. Därefter hittas en kvinna mördad i sin säng. Hennes barnbarn, en sjuårig pojke, har fl ytt från huset. Blev han vittne? Åklagaren Rebecka Martinsson börjar forska i fallet. Hon har fortfarande ett förhållande med den snobbiga advokaten i Stockholm, men de verkar aldrig ses. Hellre stannar hon kvar i sitt Kiruna och umgås med sina två hundar och hundföraren Krister. Det är också Krister som hittar pojken, som först blir rädd för polismannens brännskadade ansikte. Men det dröjer inte länge förrän han tyr sig bara till Krister och hans hundar. Åsa Larsson är en mästare på att gestalta människor och hundar. Hon skriver om blodsarv och girighet och det är roligt, sorgligt, romantiskt och rakt igenom äkta. Jag väntar redan på hennes nästa bok! EVA KARLSSON Emir Kusturica Döden är ett obekräftat rykte Norstedts Det var visserligen länge sedan den kontroversielle regissören Emir Kusturica gjorde en bra fi lm, men för mig som en gång förälskat mig i mästerverken Zigenarnas tid och Underground är det ändå en gåta att hans självbiografi mynnade ut i en sådan stolpig och spretig historia. Den röda tråden är Jugoslaviens sönderfall och Kusturicas drivkraft att berätta hur ”allt gick till” för omvärlden. Resultatet blir en enögd, bitter och tämligen svårsmält historie beskrivning. Tröttsamt är också skrävlandet om huvudpersonens fi na fi lmpriser, hans egen kvickhet och vänskap med Johnny Depp och Milos Forman. Den bestående känslan efter att ha tragglat sig igenom de 290 sidorna är besvikelsen över att inte ha kommit Emir Kusturica närmare in på livet. Däremot väckte boken – faktiskt – ett sug efter att se om några av hans bästa fi lmer. OLA RENNSTAM Jussi Adler-Olsen Journal 64 Bra Böcker När jag får ytterligare en bok om Avdelning Q i handen vet jag att helgen kommer att intas liggande i soffan. För Jussi Adler-Olsens böcker om Carl Morck faller mig på läppen. Böckerna om kriminalinspektör Carl Morck som motvilligt gått med på att starta Avdelning Q, en cold case-avdelning inom Köpenhamnspolisen, är riktiga sidvändare. Tillsammans med assistenterna Assad och Rose tar sig Carl Morck an brott som av alla andra anses hopplösa att klara upp. Denna gång handlar det om de missanpassade kvinnorna som för 40 år sedan skickades till Kvinnohemmet på ön Sprogo för att glömmas bort. Manad av envisa assistenter, Assad och Rose, börjar Carl Morck arbeta med fallet. God underhållning och lysande komik, läs den! ÅSA FRISK Kristina Ohlsson Änglavakter Piratförlaget Rebecka Trolle, en ung student som varit försvunnen i två år, hittas mördad och styckad i ett skogsparti utanför Midsommarkransen. Medan utredningsledarna försöker förstå varför hon gått ett så våldsamt öde till mötes hittas ytterligare en kropp och en historia som går fl era årtionden tillbaka i tiden rullas upp. Redan från första sidan blir jag fängslad av denna kriminalroman. Den är uppstyckad med korta förhörsprotokoll från nutid, blandat med svepande historiska bilder. Boken är Kristina Ohlssons tredje deckare om polisen Fredrika Bergman och hennes kollegor Alex Recht och Peder Rydh. Alla karaktärer känns uppfriskande nya: Ut med den försupne, trötte och missförstådda polisen och in med mer Kristina Ohlsson. LINA JONSSON På www.kollega.se fi nns många fl er recensioner under fl iken fritid. Bland annat recenseras: Fröbok, Stora betongboken, Natursten i trädgården, Matiga sallader, De ekonomiska idéernas historia. KRÖNIKAN JOHANNA KOLJONEN Johanna Koljonen är krönikör, författare, programledare och fi lmkritiker. Bland annat. Ett grepp om stolen med bägge händerna F ör mig är årets professionella höjdpunkt en konferens om levande rollspel. Lajv, som vi själva kallar det, är ett fritidsintresse som många av oss – forskare, pedagoger, konstnärer och speldesigner – också använder i tjänsten. Varje år återvänder vi till museer, skolor, medier, spelföretag, kyrkor, banker sprängfyllda med ny kunskap och inspiration. Just i år fi ck vi hem något annat också. Feber och värk. Först blev 40 norrmän “förkylda”. Sedan började rapporterna om lunginfl ammationer spridas på Facebook. När en svensk kvinna blev inlagd på sjukhus med infl uensa A förstod vi vad vi hade. Tyvärr lite sent. Den som har infl uensa ska ju helst stanna hemma minst fem dagar. Men de fl esta av oss hade redan gjort precis som du hade gjort i samma läge – vi tog smärtstillare och uppstod på den tredje dagen från våra kallsvettiga pyjamasar. När jag började som krönikör på DN frågade jag en chef hur man gör om man blir sjuk. “Just krönikor passar ju bra att skriva genom feberdimmorna”, svarade hon. “Man brukar fi xa det ändå.” I mina andra jobb på tv:n och radion är andan generellt densamma. Om du inte är medvetslös eller föder barn ska du sända. Att skona kollegorna från smitta kan jag fundera över den dagen jag drabbas av ebola. »Om du inte är medvetslös eller föder barn ska du sända.« Denna vecka insåg jag alltså något jag tidigare inte vetat om mina vänner i rollspelssvängen: att nästan ingen av oss, oavsett bransch och arbetsbeskrivning, är tillsvidareanställd. Jo, en dansk. Han ställde in ett dubbelskift på grund av akut lunginfl ammation och fi ck ett besviket mejl från sin chef. De andra är konsulter, småföretagare, projektanställda, vikarier som inte vågar eller kan ta sjukledigt. En kompis i it-branschen beskrev hur han sjuk ”höll i sig i stolen med bägge händerna”. Han är facklig aktivist och väl medveten om rättigheten och skyldigheten att stanna hemma.”Men det är för dyrt.” Det är förstås inte dyrt jämfört med att bli en av de där till synes friska människorna som dör varje år av något som skulle vara ofarligt om de bara hade gått hem och sovit några dagar. Det är inte heller dyrt, inte det minsta, jämfört med att ge sitt liv för strejkrätt och arbetsskydd och åtta timmars arbetsdag. När ställde min generation upp det arvet på vinden som en anskrämlig vas? Vem tutade i mig att jag inte hade råd med mina egna rättigheter? Om ni undrar vad man gör på en rollspelskonferens är det att diskutera hur människors handlingar kan styras. Hur man kontrollerar spelarna genom gemensamma regler och genom vilken information man ger dem. Det är lätt att manipulera spelare eftersom de vill vara med i spelet: de anar att det blir roligast så. Men om spelet inte blir kul, då måste reglerna ritas om, annars drar spelarna sin kos. Den tanken fi ck jag med mig hem som ett virus. För när jag febrigt blickar runt på arbetsmarknaden känner jag att den här berättelsen inte är kul längre. Jag vill inte spela den här rollen mer. Inte med de här reglerna. 4-12 KOLLEGA 53 SCANPIX