Kollega 1
Alltmer som rör ditt arbetsliv beslutas i Bryssel
. Men vem bestämmer där, folkvalda politiker eller betalda lobbyister? Texter Thomas Heldmark H ur mycket kostar en EU-parlamentariker? Det tog den brittiska tabloiden The Sunday Times reda på häromåret. Tidningens journalister utgav sig för att vara lobbyister och lurade tre parlamentariker att acceptera betalning, 100 000 euro var. Lobbyisterna (journalisterna) sade sig vilja vattna ur en lagstiftning som skulle skydda bankkunder. Tidningen dokumenterade allting på fi lm och hävdar att fl era av de formuleringar de ville ha i lagen också blev dem som parlamentet publicerade i offi ciella dokument. Två av de tre parlamentarikerna, en österrikare och en sloven, avgick på grund av skandalen. Den tredje, en rumänsk toppolitiker, sitter kvar. Historien visar på två saker: Att makthavare i Bryssel går att muta och att det sker. Historien pekar också ut den västerländska demokratins mest omstridda aktör: lobbyisten. Vissa menar att lobbyister utgör ett nödvändigt smörjmedel i demokratin. De förser politiker med information och underlag. Andra anser att idén med en man en röst sätts ur spel eftersom vissa röster hörs så mycket högre än andra. I EU:s barndom hade lobbyisterna en ganska blygsam roll. Det var först på 1970-talet som de började framträda som en kraft bland andra och när EU-parlamentet fi ck större infl ytande exploderade hela branschen. I Bryssel fi nns i dag 20 000 heltidsanställda lobbyister. Detta i en stad hälften så stor som Stockholm. Facken och arbetsgivarna har egna kontor på plats eftersom alltmer i arbetslivet berörs av beslut på EU-nivå. Ett exempel bland många: Strejken om arbetstiderna inom fl yget skulle förmodligen inte ha ägt rum om inte ett mång Politiken, LOBBY 8 KOLLEGA 4-12