Advokaten 1
Nyheter Prövningstillstånd i två mål som rör advo
kater Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i två mål som gäller advokater med uppdrag inom obeståndsrätten. Frågan gäller om det är möjligt att förordna en advokat som har varit företagsrekonstruktör i ett bolag som förvaltare i en efterföljande konkurs, eller om det föreligger jäv. I de två mål som har fått prövningstillstånd förordnade tingsrätten de advokater som förut hade varit företagsrekonstruktörer till förvaltare i respektive bolags konkurs. Tingsrätten fann inte någon omständighet som innebar att advokaterna inte skulle vara opartiska i konkurserna. Tillsynsmyndigheten i konkurser hade en annan uppfattning och överklagade besluten. Men hovrätten avslog båda tillsynsmyndighetens överklaganden. Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd i målen den 10 november. Högsta domstolens mål nr Ö 3190-14 och Ö 4110-14 Forskningsstudie om advokater och penningtvätt får sex miljoner Hur hanterar advokater dubbelrollen som människorättsväktare och statens agent? Vetenskapsrådet har beviljat 6 miljoner kronor, fördelat över fyra år, för forskningsstudien ”Säkerhetisering i praktiken – advokater i kampen mot penningtvätt och finansieringen av terrorism i Storbritannien, Sverige och Frankrike”. Ulrika Mörth, professor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, leder projektet. Projektet studerar hur europeiska advokaters roller som väktare av rättsstaten omförhandlas och omdefinieras när advokater förväntas agera som ”poliser” och som statens Advokatens dubbla roller ska undersökas. agenter i kampen mot penningtvättbrott och terroristfinansiering. Forskarna analyserar hur ”säkerhetiseringsprocessen” när det gäller privata aktörer manifesteras i praktiken genom en jämförande studie av advokater i Storbritannien, Sverige och Frankrike. Bakgrunden är att EU:s andra och tredje penningtvättdirektiv tvingar advokater att föra omfattande register om sina klienter och rapportera minsta misstanke om penningtvätt och terroristfinansiering till den nationella finanspolisen utan att berätta det för klienten. Forskningsprojektet studerar hur advokater hanterar rollen som å ena sidan väktare av mänskliga rättigheter i demokratier och å den andra statens agenter i säkerhetiseringsprocesser i kampen mot terrorism. Misstänkt frihetsberövad utan lagstöd Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot Åklagarmyndigheten och mot en tingsrättsdomare för deras handläggning av ett frihetsberövande. Det är tid att skärpa straff för våldsbrott, tycker Allliansen. Alliansen vill skärpa straff för våldsbrotten Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna presenterade den 12 november gemensamma förslag på det rättspolitiska området. Partierna vill bland annat skärpa straffen för allvarliga våldsbrott, sexköp från barn och narkotikabrott, se över behovet av åtgärder mot utlandsresor i syfte att strida eller vapenutbildas för terrororganisationer och överväga ytterligare kriminaliseringar av kränkningar på Internet. Alliansens rättspolitiska förslag på Moderaternas webbplats 10 Tingsrätten höll inte häktningsförhandling inom den lagstadgade fyradygnsfristen efter att en misstänkt som överlämnades från Finland kom till Sverige. Åklagaren hade inte underrättat tingsrätten om att den misstänkte hade anlänt, och tingsrätten tog inte heller reda på när han kom. Den misstänkte satt frihetsberövad utan lagstöd i över två och en halv timme. Eftersom häktningsförhandlingen började för sent, måste tingsrätten försätta mannen – som misstänktes för bland annat olaga hot – på fri fot. JO ser allvarligt på det som har inträffat. Mannen, som var häktad i sin utevaro, skulle transporteras från Finland till Sverige. Enligt lagens regler måste domstolen hålla häktningsförhandling senast fyra dygn efter det att den misstänkte kommer till Sverige. Åklagarmyndigheten hade fått en resplan för den misstänkte i förväg. Men Åklagarmyndigheten tog inte reda på om resplanen följdes och underrättade inte tingsrätten när den misstänkte kom till Sverige. Någon av de inblandade åklagarna borde skyndsamt ha tagit reda på om resan hade genomförts enligt resplanen och meddelat tingsrätten när hindret för häktningsförhandling hade upphört, skriver JO i sitt beslut, och konstaterar att Åklagarmyndigheten förtjänar kritik för handläggningen av frihetsberövandet. inte heller tingsrätten, som hade häktat den misstänkte i hans utevaro, tog reda på när han kom till Sverige. Tingsrätten höll sin häktningsförhandling efter det att fyradygnsfristen hade gått ut. Det ledde till att den misstänkte släpptes fri, efter att han hade varit frihetsberövad i mer än två och en halv timme utan lagstöd. JO skriver att den ansvariga domaren förtjänar kritik för att hon inte ringde Åklagarmyndigheten och frågade när den misstänkte hade anlänt eller skulle anlända till Sverige och för att häktningsförhandlingen hölls mer än fyra dygn efter det att han anlände. ”För den enskildes rättssäkerhet är det grundläggande att användningen av tvångsåtgärder mot honom eller henne sker på ett korrekt sätt. Det kräver att samtliga aktörer inom rättsväsendet tar sitt ansvar för handläggningen och fullgör sina uppgifter med stor noggrannhet”, skriver JO. MA JO:s beslut den 6 november 2014 (dnr 6055-2013) Advokaten Nr 9 • 2014 FOTO: ISTOCK