Advokaten 1
Advokatdagarna » Så ska skiljeförfarandelagen anp
assas till dagens tvister Före detta justitierådet Johan Munck är särskild utredare i utredningen för översyn av lagen om skiljeförfarande. Advokat Claes Lundblad är expert i utredningen. Vid ett initierat seminarium diskuterade de innehållet i översynen. Ämnena var många och intressanta på Advokatdagaerna. Johan Munck förklarade att utredningen som lade fram förslag till 1999 års lag hade diskuterat bland annat om Sverige skulle anta innehållet i UNCITRAL:s modellag. Munck menade att det skulle innebära större förändringar än de som omfattas av den begränsade översyn den nya utredningen ska göra. Claes Lundblad påminde om att när Prövningstillstånd i Högsta domstolen / Lars Edlund. lagen om skiljeförfarande antogs 1999 var UNCITRAL:s modellag inte allmän, utan omfattade bara sju länder. I dag är bilden en annan – sjuttio länder är i huvudsak modellagsländer. Ett skäl för att Sverige skulle bli ett modelllagsland vore att utländska betraktare snabbt ska kunna få en bild av vilka regler som gäller. Men Lundblad ansåg att det skulle vara ett för stort ingrepp att nu göra Sverige till ett modellagsland. – Det skulle inte vara värt priset, sa han. Platsen för skiljeförfarandet är ingen stor fråga numera, enligt Lundblad. Enligt 22 § skiljeförfarandelagen bestämmer parterna platsen, annars skiljeMunck påpekade att utredningen särskilt har fått i uppdrag att se över en lucka i den svenska lagregleringen: avsaknaden av regler om hur man ska välja materiell rätt. Lundblad erinrade om ”Även om vi inte använder modellagen är männen. I ett avgörande 2005 (RH 2005:1) ansåg sig Svea hovrätt inte ha jurisdiktion när det gällde en klandertalan som rörde ett skiljeförfarande som i sin helhet hade ägt rum utanför Sverige och inte hade någon annan anknytning till Sverige än att Sverige föreskrevs som plats. Hovrätten ansåg att det krävdes faktisk anknytning till Sverige för att svensk domstol ska ha jurisdiktion. Principen ändrades av Högsta domstolen 2010 (NJA 2010 s. 508). Numera är det klart att platsen är ett juridiskt–tekniskt begrepp – det krävs inte att det faktiskt har ägt rum i Sverige. den naturligtvis en ledstjärna, och där kan man se hur saker har lösts.” Johan Munck att lagen inte innehåller bestämmelser om tilllämplig lag, annat än om tillämplig lag på skiljeavtalet. Enligt 48 § tillämpas för internationella förfaranden den lag parterna har kommit överens om, annars lagen där förfarandet ska äga rum. Ett problem som ibland dyker upp är om en överenskommelse mellan parterna om materiellt lagval för det omtvistade avtalet också innefattar ett avtal om lagval för skiljeavtalet. I Sverige anses det inte räcka med ett så allmänt lagval – det måste finnas ett specifikt lagval för skiljeavtalet. I fråga om det materiella lagvalet är man i Sverige är man överens om att parterna kan träffa avtal om att tillämpa ett visst lands lag, eller bara en del av landets Generaladvokaten – självständig aktör EU-domstolens svenske generaladvokat Nils Wahl inledde fredagen med en spänstig storföreläsning om generaladvokatens roll. EU-domstolen består av 28 domare, en från respektive medlemsland, samt nio generaladvokater. I oktober nästa år tillkommer ytterligare två generaladvokater. Kanske viktigast är EU-domstolens förhandsbesked. Nationella domstolar som tvekar om tolkningen av en EU-rättslig regel vänder sig till EU-domsto24 len och får ett bindande besked om hur regeln ska tolkas och om den är giltig. Vad som är specifikt med förhandsbeskeden är att EU-domstolen blir förstainstans. Det är första gången någon ser på frågan. Vid högstainstansprövning brukar det finnas beslut på vilka domstolen kan bygga sitt eget resonemang och sedan komma fram till en slutsats. Det gör det inte när det gäller förhandsbeskeden. – Och det är kanske just därför man har generaladvokater. För generaladvokaten ska avge ett opartiskt och helt självständigt yttrande, sa Nils Wahl. Generaladvokaterna ger yttranden i omkring 50 procent av målen. Nils Wahl nämnde fem sätt att se på generaladvokaternas syssla: 1. Man kan se generaladvokaten som en utredningsresurs. Domstolens ledamöter uppdrar åt generaladvokaten att leta fram relevant rättspraxis från domstolen i en given fråga. 2. Ibland påstås det att geneNils Wahl. raladvokaten är en pådrivare av EU-domstolens utveckling, som går i bräschen för stora avgöranden och finner nya rättigheter. – Till viss del kanske det är sant. Fast om man ser på de riktigt stora avgörandena, kan man konstatera att generaladvokaten har varit den konservative, medan domstolen har tagit ett steg framåt, sa Nils Wahl. Ett färskt exempel är målet Google Spain, om rätten att bli Advokaten Nr 9 • 2014