Advokaten 1
Advokatdagarna Före detta justitierådet Johan Mun
ck och advokat Claes Lundblad. lag. Man kan dessutom avtala om att avgöra tvisten enligt rättsregler som inte har karaktär av lag. Enighet råder om att hänvisning till ett visst lands lag inte innefattar kollisionsnormerna i landet – tanken är att undvika renvoi. Om parterna inte har träffat avtal om lagval, ska skiljemännen välja lag. Antingen ska de välja lag utifrån gällande internationellt privaträttsliga regler, eller så väljer de materiell lag direkt. Modellagen utgår från lagval via IP-regler, men den nyare direktvalsmetoden vinner mark och finns i bland annat SCC:s och ICC:s regler. Enligt ett modernare synsätt får skiljenämnden välja inte bara nationell rätt utan också andra rättsregler. Lundblad ansåg att svensk lag borde anpassas till det modernare synsättet. En annan oreglerad fråga är om parterna kan avtala att inte använda lag utan i stället skälighets- och billighetsregler, påpekade Munck. Lundblad konstaterade att skiljeförfarandelagen saknar regler även om detta. Han menade att det vore lämpligt att ta med en regel i lagen om att skälighet och billighet får tillämpas bara om parterna har gett i uppdrag till skiljemännen att göra det – annars är de skyldiga att tillämpa lag. Claes Lundblad förklarade att flerpartsförfaranden är ganska vanliga. De omfattar mellan en fjärdedel och en tredjedel av tvisterna hos SCC och ICC, och medför många rättsliga problem bland annat när skiljemän ska utses, när någon vill inträda eller en part vill dra in en tredje part i förfarandet, eller när flera förfaranden ska konsolideras. – Det är förmodligen rätt komplicerat att lösa dessa frågor i lagen, sa Lundblad. Johan Munck berättade att utredningen dessutom överväger att föreslå kortare klanderfrist, koncentration av klandermålen till Svea hovrätt och möjlighet till klanderprocess på engelska – men med domen på svenska. n Tolv utbildningstimmar ger årets Advokatdagar. Förberedelse av vittnesförhör i kommersiella tvister … / Peter Danowsky. glömd på Internet. I målet gav den finske generaladvokaten ett yttrande som gick ut på att det inte finns någon skyldighet för Google att rensa ut uppgifter. Men EU-domstolen gick likväl före och sa att det finns en rätt att bli glömd. 3. Tidigare sa man att generaladvokaten fungerar som en förstainstans. – Jag tycker att det har blivit mindre relevant, för numera finns Tribunalen som en förstainstans, sa Nils Wahl. 4. Man kan se generaladvokaten som en minhund som Advokaten Nr 9 • 2014 armén använder för att leta minor i ett minfält. Om hunden hittar alla minorna är allt bra. Om hunden missar en mina och sprängs i bitar är det trist – men det var trots allt bara en hund. Ungefär samma funktion har generaladvokaten: ”Generaladvokaten gjorde bort sig, men det var trots allt bara en generaladvokat – det var inte hela domstolen.” 5. Nils Wahl menade att generaladvokatens viktigaste funktion är den som fristående konsult till EU-domstolen. – Om generaladvokaten har särskild kunskap och kan ge någon form av input till domstolen, är det bra, sa han. Man kan fråga sig: Har generaladvokaten lyckats när domstolen följer honom, eller när den inte gör det? Målen Z och CD handlade om huruvida kvinnor som anlitar surrogatmödrar har rätt till moderskapspenning. – Jag skrev ett yttrande i det ena målet där jag kom fram till att det är fullständigt uteslutet att kvinnor som anlitar surrogatmödrar har en EU-rättsligt baserad rätt till moderskapspenning, förklarade Nils Wahl. Den tyska generaladvokaten kom till totalt motsatt slutsats i sitt yttrande i det andra målet. – Domstolen kom fram till att ingen av kvinnorna hade rätt till moderskapspenning, det vill säga ”min” linje vann. Betyder det då att mitt yttrande var bättre? Nej, absolut inte! – I doktrinen är den tyska generaladvokatens yttrande mest uppskattat! Det jag skrev är helt konsumerat av domstolens dom, men det hon skrev uppfattas som progressivt, sa Nils Wahl. n 25 »