Advokaten 1
Advokatdagarna » Stockholmsbörsen i fokus Stockho
lmsbörsen utvecklas åter mycket starkt efter flera tröga år. Långsiktigt ägande på börsen var rubriken för seminariet men även flera andra frågor Advokatdagarna skapar tillfällen att möta andra kollegor. uppmärksammades. Magnus Billing, vd för Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm), berättade att Stockholmsbörsen ingår i en global koncern med en global infrastruktur men är en lokal marknadsplats. Det finns ett stort intresse för aktier och börsen. – De två senaste åren har vi haft en otrolig utveckling. Från noteringstorka, regelbundet negativa nyheter till en miljö där vi ser att flödet till aktier hela tiden ökar, noteringsklimatet förbättras hela tiden, sa Billing och tilllade: – Vi är näst bäst i Europa, det är bara Londonbörsen som är före oss i dag när det gäller antalet noteringar. Vi är lokala men vi är också en väldigt bra plattform ur ett europeiskt perspektiv. Vi kan konkurrera med Londonbörsen, Parisbörsen och Psykologi för advokater / Tasha Landberg. Frankfurtbörsen. Vi är väldigt konkurrenskraftiga och det är en av våra drivkrafter; att vara lokala men fortfarande skapa en aktivitet för det internationella kapitalet så att våra bolag som kommer till börsen får access till det kapitalet. 65–70 procent av det kapital som ”Vi är näst bäst i Europa.” Magnus Billing kommer till Stockholmsbörsen kommer utanför Norden, det är alltså internationellt kapital som söker investeringar i Sverige. I Financial Times pekas Sverige ut som ett av de mest intressanta länderna att investera aktier i i Europa. – Det här stödjer tanken att vi ska hitta det långsiktiga kapitalet för våra bolag, sa Billing. carl bennet, huvudägare och ordförande i de börsnoterade företagen Getinge och Elanders, berättade att Getinge gick in på börsen 1993. Företaget har sedan växt vidare både organiskt och genom förvärv. – För oss har börsen inneburit en möjlighet att bygga vidare i en omfattning som vi aldrig kunnat göra själva. Det har inneburit ökad konkurrenskraft och att vi fått möjlighet att gå in i nya områden, sa han. Bennet hade svårt att hitta något negativt med börsen förutom en sak. Det är då bolag saknar stabilitet i ägandet eftersom det kan leda till att besvärliga och närmast hotfulla situationer kan uppstå. på seminariet diskuterades det institutionella kapitalet och Bennet konstaterade att hans erfarenheter av det är mycket bra. – Vi har väldigt få dåliga exempel. De har ofta kompetenta representanter som kan bidra till företagets utveckling, sa Carl Bennet. Även börsens understundom kritiserade regelverk diskuterades. Magnus Billing menade att det inte är enskilda regler utan ”summan av kardemumman” som väcker företagens kritik. Det finns 270 bolag på Stockholmsbörsen medan det i Sverige finns 11 000 bolag. Men mycket av lagstiftningen riktar sig just mot börsbolag. – Så ett policybeslut som riktar sig mot börsbolagen får ringa effekt och det är olyckligt, sa Billing. på seminariet diskuterades även Finansinspektionens arbete. Magnus Billing sa att Finansinspektionen gör ett bra arbete men tillade att: – Jag känner lite oro över deras många roller. De utreder, utövar tillNy europeisk patentdomstol Ett avtal har träffats om enhetlig patentdomstol med förstainstansrätt och överklagandeinstans, och EU har antagit förordningar om ett enhetligt europeiskt patentsystem. Det nya systemet beräknas träda i kraft i slutet av 2015. Advokat Håkan Borgenhäll presenterade den nya domstolen. – Vi kan inte tala om ett EUpatent. Spanien och Italien står utanför, och även Polen har dragit sig tillbaka, så patentskyddet 28 Håkan Borgenhäll. kommer att gälla i omkring 25 länder, sa Håkan Borgenhäll. Bland fördelarna med den nya domstolen är att man kan undvika parallella rättegångar med risk för olika domar i olika länder. Processen förväntas bli snabbare, och domar från domstolen får verkan i medlemsländerna. Domstolen har exklusiv jurisdiktion för tvister om europeiska patent. Förstainstansdomstolen får centrala avdelningar i London, Paris och München. Planer finns på en regionavdelning i Stockholm. Processpråk är patentets språk i centraldivisionerna och patentets, domstolens eller Europapatentkontorens språk i region- och lokaldivisionerna. n Jan Tibbling. Claire Ingram. Advokaten Nr 9 • 2014