Advokaten 1
Advokatdagarna Peter Utterström, Gunnar Stetler o
ch Richard Fleetwood diskuterade problemet med mutor i Sverige. Utvecklingen i såväl Sverige som internationellt går alltså mot högre krav på regelefterlevnad. usa och storbritannien har varit pådrivande när det gäller att hantera mutor lagstiftningsvägen. Enligt Utterström och Stetler är det lättare hänt än vad många tror att svenska och andra utländska företag faller in under den amerikanska eller brittiska lagstiftningen. Ett mutavtal som till exempelvis ingås på flygplatsen Heathrow i London omfattas automatiskt av den brittiska mutlagstiftningen UK Bribery Act. Och den amerikanska FCDA-lagen kan tillämpas redan när dollar används som betalningsmedel – oavsett om parterna är amerikaner eller om mutbrottet inträffade utanför USA. Gunnar Stetlers erfarenhet är att de svenska företagens förebyggande arbete är särskilt viktigt för att komma till rätta med mutor och mutbrott. Richard Fleetwood, vice president och chief compliance officer för Ericsson-koncernen, berättade att företaget på ett helt annat sätt än för 10–15 år sedan i dag arbetar aktivt med att säkerställa att det inte förekommer korruption. – Telekomsektorn räknas som en högrisksektor. Det handlar om stora långsiktiga projekt med många parter och stora belopp. Då är det extremt viktigt att motarbeta korruption inne i verksamheten, sade Richard Fleetwood. Som bas har bolaget ett anti-korruptionsprogram som har fastställts av styrelsens revisionskommitté. Minst en gång per år utvärderas programmet. – Det är viktigt att ledningen är tydlig med att korruption inte tillåts i någon form i vår verksamhet. Vi strävar även efter att se till att anti-korruption regelbundet kommer upp på agendan och diskuteras på regional nivå, sade Richard Fleetwood. n Det fanns många tillfällen för att ställa frågor och att utbyta erfarenheter. Det arrangerades sex parallella seminariespår. informera vårdnadshavarna, sade Lena Feuk. Ibland händer det att den särskilda företrädaren, efter sitt första möte med barnet, måste ställa in ett planerat polisförhör. Det kan vara fallet om barnet inte är redo för det – gråter eller inte vill eller vågar följa med till polisen. – Men det går inte att träffa barnet och sedan säga åt barnet att gå hem men hålla tyst om att vi har träffats. Blir det inget förhör måste vi informera Advokaten Nr 9 • 2014 vårdnadshavarna. Då hoppas vi att det är en särlevande vårdnadshavare. Annars kan det bli problem att fullfölja förundersökningen, sade Lena Feuk. En annan synpunkt som kom fram under seminariet var vikten av att barnet känner sig tryggt och vågar berätta vad det varit med om under det första polisförhöret. En försvarare som representerar den som har gjort barnet illa bör därför inte vara där, framför allt inte under det första förhöret. – Du har som särskild företrädare rätt att säga nej till att barnet förhörs. På det sättet kan du indirekt neka försvararen att vara med vid förhöret, sade Marianne Ny. Hon tillade att utredningen i de flesta fall försvåras om försvararen tidigt får ta del av detaljer i barnets berättelse. – Barnet kan till exempel ha berättat att ett tillhygge har använts. Det är viktigt att få möjlighet att ta det i beslag för att kunna undersöka det. Det händer även att en särskild företrädare måste strida för att barnet omgående ska få en rättsläkarutredning om polisen har bokat in en läkarundersökning på en vårdcentral. – Vårdcentralen letar efter skador som de kan bota. Det är inte alltid till hjälp i de här målen. Jag har haft strypningsfall där det inte har synts något utanpå. Men rättsläkaren hittade en svullnad i halsen en vecka efteråt, sade Lena Feuk. n 37 »