Advokaten 1
Fokus Klimatförändringarna de senaste hundra åren
med hjälp av billiga råvaror som olja och gas, ofta extraherade i fattiga länder. Det har förstärkt de klimatförändringar som vi ser nu, säger han. Tillkomsten av Gröna klimatfonden var, enligt Anders Wijkman, det enda substantiella beslut som fattades under FN:s klimatförhandlingar i Köpenhamn 2009. Tanken är att fonden ska fyllas på med pengar, totalt 20 miljarder dollar, som ska gå till anpassningsåtgärder och teknologiöverföring i de drabbade länderna. Det är bland annat tänkt att pengarna ska användas till att bygga hus på ett nytt, säkrare sätt i lågt liggande kustområden. Nya dräneringssystem och infrastrukturåtgärder krävs också i områden som drabbas av skyfall. – Men det har tagit fem år att få igång fonden. De rika länderna anser sig inte ha råd att hålla vad de har lovat, och det är ju märkligt, säger Anders Wijkman. Miljöorganisationen Greenpeace anser också att de länder som bidrar mest till klimatförändringarna måste tvingas betala för den skada de orsakar och som hotar de mänskliga rättigheterna. Men Lennart Olsson tror att sannolikheten för att de som drabbas hårdast ska få kompen”Om det är något stater är känsliga för är det att det fastställs att de bryter mot internationella regler. Det påverkar deras trovärdighet i andra sammanhang och är ofta viktigare INTERNATIONELL MILJÖDOMSTOL Det finns i dag inget självklart forum där organisationer och privatpersoner kan ställa företag och stater som har bidragit till klimatförändringarna till svars. På kort sikt föreslår IBA att den internationella domstolen och den permanenta skiljedomstolen (PCA) utnyttjas i större utsträckning för att lösa internationella miljötvister. På längre sikt anser dock den internationella advokatsammanslutningen att en internationell miljödomstol bör inrättas, då en sådan mer effektivt skulle kunna ta sig an rättstvister som är ett resultat av klimatförändringarna. Den internationella domstolen tar till exempel bara upp mål mellan stater. I den internationella miljödomstolen skulle även individer och organisationer kunna väcka talan. David Estrin tror att ett fåtal länder i ett inledningsskede kommer att bilda en domstol som fler stater senare ansluter sig till. – Jag hoppas att en domstol än sanktioner kopplade till att de bryter mot internationella regler.” Jonas Ebbesson sation är väldigt liten. – Det finns en stor diskrepans mellan vad klimatförändringarna kostar i de fattiga länderna och vad länderna som bidrar till utvecklingen har lovat att betala – och en ännu större diskrepans mellan vad de har lovat och vad de faktiskt lever upp till. Ett annat problem är att de brottsbekämpande myndigheterna i många av de mest utsatta länderna ofta är väldigt svaga. Korruptionen är stor och pengar som betalas ut i kompensation riskerar att försvinna, säger han. Sylva Atugonza ser inte hur befolkningen i hennes region skulle kunna kompenseras med hjälp av gällande internationell rätt. – Utsläppen av växthusgaser leder till tydliga kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter som rätten till vatten, mat och en bostad. Men de lagar som finns är inte anpassade till verkligheten som den ser ut i dag och kan inte hjälpa oss. Hon välkomnar därför IBA:s förslag om att inrätta en internationell miljödomstol. – Där skulle vi kunna ställa dem till svars som ligger bakom utsläppen, de som i sin jakt på rikedom orsakar andra människor lidande. Advokaten Nr 9 • 2014 ska kunna finnas på plats inom de närmaste 5–10 åren, säger han. Jonas Ebbesson tror också att en internationell miljödomstol eller en annan internationell juridisk granskningsinstans skulle kunna få en viss betydelse. – Om det är något stater är känsliga för är det att det fastställs att de bryter mot internationella regler. Det påverkar deras trovärdighet i andra sammanhang och är ofta viktigare än sanktioner kopplade till att de bryter mot internationella regler. Även Anders Wijkman är positiv till förslaget. – Jag har inte sett ett enda fall där verksamhet som har bidragit till klimatförändringarna har dragits inför en internationell domstol. En internationell miljödomstol skulle innebära att den internationella rätten fick ytterligare ett verktyg, säger han. FRIHANDEL IBA föreslår även att Världshandelsorganisationen (WTO) försäkrar att de stater som tar hänsyn till klimatet när de gör affärer inte bryter mot WTO:s handelsregler. – En förtjänst med rapporten är att den lyfter fram att klimataspekter bör integreras med andra rättsområden, som till exempel att klimatåtgärder skulle kunna kopplas till frihandels- och investeringsfrågor. Frihandelsavtal kan i dag i vissa fall försvåra för länder att införa regler som syftar till att minska klimatpåverkan. Men att vidta Jonas Ebbesson. KLIMATHOTET l Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) går det att begränsa den pågående uppvärmningen till max två grader. Men det förutsätter att de globala utsläppen minskar med mellan 40–70 procent fram till år 2050. År 2100 måste utsläppen vara närmare noll. l Förra året släppte världens länder ut 36 miljarder ton koldioxid – 2,3 procent mer än under 2012. I de tre länder som släpper ut mest koldioxid: Kina, USA och Indien, ökade utsläppen mer. l Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ligger i dag på en nivå som världen inte har varit i närheten av åtminstone de 800 000 senaste åren. l Ett nytt klimatavtal ska tas fram i Paris i december 2015. Källa: Naturvårdsverket och Dagens Nyheter 53 »