STT 1
STT Vecka 44 onsdag 2 november 2016 17 TYCK TILL
REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 1 800 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stthuset.com Den nya majoritet som tog makten i Svenljunga efter valet 2014 har nu haft två år på sig att visa sin visa sin förmåga att styra kommunen. Men det vi ser är bottenrekord i företagsklimat, turbulens i de kommunala bolagen, försämrade resultat i skolan, samt en bristande förmåga att hantera ekonomin. Socialdemokraterna lovar runt, men håller tunt när man nu backar från sin utlovade skattesänkning på 50 öre. Det handlar om ett regelrätt löftesbrott och väljarnas dom lär bli hård. Vem kan nu lita på det som Stefan Carlsson (S) säger i fullmäktige? Kombinationen rundhänta tilläggsanslag och löfte Kostnaderna har tillåtits öka med över 40 miljoner kronor från 2015 till 2016. om skattesänkning var troligtvis inte särskilt genomtänkt. Obefintlig kontroll Så som den ekonomiska politiken förs just nu är en skattesänkning helt utesluten. Om man däremot hade vårdat den ekonomi i balans som rådde 2014, så hade förutsättningarna sett bättre ut. Skatteintäkter och statsbidrag har stigit dramatiskt under mandatperioden, så egentligen borde utrymmet för en mindre skattesänkning ha funnits. Men tyvärr har kostnadskontrollen varit obefintlig. Kostnaderna har tillåtits öka med över 40 miljoner kronor från 2015 till 2016. Sunda finanser Centerpartiet gjorde följande uttalande i april: ” Framför allt måste en långsiktigt hållbar sänkning av skatten förenas med en god kostnadskontroll och budgetdisciplin, där risker och osäkerhetsfaktorer vägs in. Vi behöver hålla bättre koll på och vara mer försiktiga med skattebetalarnas pengar!” Centerpartiet värnar om sunda finanser i vår kommun. Vi vågar ta ansvar och visa handlingskraft och vi vill driva en politik för långsiktig stabilitet och utveckling. Framåt för ett livskraftigt Svenljunga! EVA JOHANSSON, BARBRO JOHANSSON, RUNE PETERSON, PETRA OJALA, TOMMY STENSSON, ANNE-LOUISE KARLSSON, BERNT ANDERSSON OCH BERTIL JOHANSSON Centerpartiet i Svenljunga Här ses skribenterna samlade. Från vänster: Jonas Anders son (FP), Kristina Jonäng (C), Monica Selin (KD), Johnny Magnusson (M), Birgitta Losman (MP). Foto: Christer Ehrling Trots att välståndet ökat och vi lever allt längre så har den psykiska ohälsan ökat. Enligt Världshälsoorgani sationen WHO är psykisk ohälsa en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan i världen. Under fyra år bör vi ha en koalitionsregering (...). Denna bör ta fram ett nytt Sverige. Alla partier och ofta politiker betonar vikten av kunskap och utbildning. Det nämnda är tillförsäkrat medborgarna i skollag, sjukvårdslag, med flera lagar. Verksamheterna knyts till folkhälsa och tillväxt. Goda kommunikationer finns med i de nämnda grundpelarna. Det fattas utbildade i skolan, vård och teknik. Sektorer med kvinnlig personal sviktar. Järnvägar krånglar. De nyligen presenterade partiernas budgetar föreslår en summa dit, en summa dit. Ett lapptäcke! Jag har intryck av att taket på samhället repareras, men att grunden sviktar. Att snabbt åtgärda kostar, men att inte åtgärda kostar mera. Paradigmskifte Det låter bra, att finansiera ”krona för krona”, men för sakta. När Sverige startade järnvägsbyggande och industrialisering, lånade vi liksom senare då vi moderniserade. Sverige och världen har med digitaliseringen gått in i ett paradigmskifte, jämförbart med ångmaskinen och elektriciteten. Hela samhället måste byggas om. I denna situation är partiernas diversebutik inte bra. Samhällsbyggets funktion och drivkrafter måste förnyas. Om vi ska få fart på skolan, utbilda erforderliga yrkesgrupper, förverkliga en jämlik arbetsmarknad fordras insatser, måste vi låna och skatta för våra barns framtid, investering som ger vinst senare! Koalitionsregering Den forne finansministern Sträng hade en investeringsbudget, ett pedagogiskt grepp. Detta räcker inte. Under fyra år bör vi ha en koalitionsregering med en mångkunnig hjärntrust under sig. Denna bör ta fram ett nytt Sverige, ett Sverige i tiden, i världen. Renoveringen av bland annat de ovanstående sektorerna är så brådskande, att de inte kan lämnas till föråldrade idéer. De mångfacetterade utanförskapen bör ses som farsoter. Mindre fusk med skatter, moms och bidrag skulle vara bra. ROLF SJÖLIN Gällstad i fullmäktige- och landsting på 1960- -70-talen Läste insändaren av ChrisTina Yngvesson och Ulf Nyberg och fick tag på ett exemplar av förvaltningens förslag. Framgick enligt min läsning att förvaltningen på förhand bestämt sig att det skulle byggas på Gudarpsgården. De andra möjligheterna hade man inte tittat mycket på och här har man missat. Om man tittar på den stora bilden, var får vi den största samhällsnyttan av en ny gruppbostad för demensvård? Jo naturligtvis i Länghem, där finns kommunens trygghetsboende och intill finns hyreslägenheter. Här finns alltså allt för att vi skall få ett äldrevårdscentrum i kommunen. Hyreslägenheterna görs i den takt de blir lediga om till pensionärsboende 55+, trygghetsboende med restaurang för både detta och hyreslägenheterna. Intill bygger vi för demensvård och somatisk vård så får vi ett ställe där paret med ena parten demenssjuk kan få bosättning för båda med gångavstånd mellan dem. Precis det som nämns i Yngvesson/Nyberg insändaren så får vi här en möjlighet för båda parter att bo intill varandra, vi ger våra äldre en möjlighet att välja att flytta från villan till äldreboende för här finns plats för båda. Här bör kommunen bygga platser för vårdoch omsorgsboende. STEFAN HJERTÉN (M) I Sverige är det den vanligaste orsaken till sjukskrivning och tre av fyra personer lever med psykisk ohälsa eller i närheten av någon med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa berör oss alla. När GrönBlå Samverkan, efter valet 2014, övertog ansvaret för Västra Götalandsregionen pekade vi ut psykiatrisk vård och psykisk ohälsa som ett prioriterat område. Vårt mål är att den psykiska ohälsan ska minska och att omhändertagande om personer med psykisk sjukdom ska förbättras. Flera åtgärder För att få fart på utvecklingsarbetet inrättades i början av 2015 en Psykiatribredning med ansvar för frågorna. I ekonomiska termer har vår prioritering inneburit en kvarts miljard extra i ramhöjande anslag till förstärkning av psykiatrin. 2016 förstärkte vi psykiatrin med ytterligare 75 miljoner kronor, 30 av dessa gick till att förstärka vården för svårt traumatiserade barn och vuxna. Det gjordes också stora satsningar på förstärkning och utveckling av ätstörningsvård och öppenvård vid svår stressrelaterad psykisk ohälsa. När vi nu inför 2017 fattat beslut om 125 nya miljoner, som bland annat ska förstärka och öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin, så innebär det sammanlagt en kvarts miljard extra till psykiatrin per år. En bit kvar till målet Vi är inte i mål. Vi behöver fortsätta arbeta för att minska den psykiska ohälsan och förbättra om-händertagandet av patienter med psykisk sjukdom, men det är uppmuntrande att se att våra sats-ningar gör skillnad. Inte för vår skull. Utan för att det bakom alla siffror i statistiken gömmer sig medmänniskor i behov av vård. Vi tar utmaningen med den psykiska ohälsan på allvar och att den psykiatriska vården även framgent är ett prioriterat område. JOHNNY MAGNUSSON (M) gruppledare och regionstyrelsens ordförande BIRGITTA LOSMAN (MP) gruppledare och regionråd JONAS ANDERSSON (L) gruppledare och regionråd KRISTINA JONÄNG (C) gruppledare och regionråd MONICA SELIN (KD) gruppledare och regionråd Fortum/Ellevio och Vattenfall är de värsta. Från redan höga fasta avgifter för ledningarna har de båda företagen, sedan februari 2015 till i dag, höjt med 18 respektive 16 procent. Samtidigt som priserna i övriga samhället legat i stort sett på samma nivå. Medan allt annat i dag ska konkurrensutsättas så har elnätsföretagen monopol och behöver inte konkurrera. Hur har riksdag och olika regeringar kunnat ge dessa skrupelfria företag fria händer att skinna sin kunder? Det obligatoriska är annars att monopolföretag kontrolleras av samhället så de inte kan ta ut orimlig vinster. Totalt handlar det om cirka 36 miljarder kronor som elnätsföretagen, enligt domen i förvaltningsdomstolen, har rätt att plocka ut av sina kunder i en extra avgift förutom den normala taxan. Det kanske allra sämsta med så höga nätkostnader är att många hushåll inte tycker det är någon idé att spara på elen då det fasta priset i många fall är den stora delen på elräkningen. Man kan också undra vad den statliga Energimyndigheten sysslar med då de inte ens kan inrätta ett system som håller koll på de stora nätjättarna. Kan det vara något samband mellan den obegripliga flatheten mot elnätsbolagen och att Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma tidigare har varit anställd hos EON och Vattenfall? Inte heller Energimarknadsinspektionen har reagerat trots att hela 30 procent av Vattenfalls inkomster på det fasta elnätet är ren vinst. På sätt och vis en extraskatt. RUNE LANESTRAND Tidigare politisk redaktör på Älvsborgs-Posten